Klockan ringde halv sju i morse och jag lyckades väl kravla mig upp strax efter. Bjöd min Älsking på frukost och gick sen ut för att rasta hundarna.

Min bil var kvar i garaget så jag fick ta "TokFet" igen (trots att jag fastnade i fartkameran) Var i stallet någon gång mellan 7:30 - 8:00

Hästarna hade fått frukost och väntade på att få gå ut. Man börjar väl med damerna så Bella och kompisen Mulle var först ut i kylan. Fick släppa dom i vinterhagen för mitt på vallen stod det en ensilagebale, den hade tydligen hamnat där efter torsdagens storm. Sen traskade Ture och shettisen ut. Tog sen den nya som bara gnäggar och till sist min Lille Tiin. Han klev ut ur stallet, sänkte huvudet och fastnade!!! Det är nästan exakt en månad sen sist. Denna gången blev han väldigt vinglig, ja han tog sig knappt fram : (

Jag ledde honom runt garaget för att se om det släppte. Han fick upp huvudet men det var jobbigt.

Släppte honom i hagen och han började beta. Ängnade nästan två timmar i hagen för att mocka och samtidigt observera hur han rör sig. Under en timmas tid gick han med huvudet i backen men verkade helt oberörd. Han lyfte aldrig huvudet mer än 30 cm från marken. Fick fatt i Malin, hon som har behandlat hans bogar men hon var på väg åt andra hållet.

Istället kom hjälpen från Bästa vännen Åsa som gjorde vad hon kunde och visst hjälpte det, trots 20 mils avstånd!

Det började äntligen släppa, han frustade och såg avslappnad ut igen. Underbart!

Jag körde hem vid 11 tiden för att värma mig och äta en macka eller två.

Hann sätta på kaffet, sen ringde Malin. Hon var klar med de andra hästarna och var på väg åt rätt håll igen. Jag åt mina mackor som plötsligt hade blivit 4 st och hällde i mig kaffet. Åkte sen tillbaka till stallet och hann mocka boxen innan Malin kom.

Vi gick ner i hagen igen och tur i oturen hade han huvudet i backen och han fick inte upp det helt problemfritt. Hon böjde och kände, stretchade och lockade. Vist finns det motstånd i nacken men inget så där svart på vitt. Vi tog med honom upp till stallet och fortsatte känna och böja. Malin lokaliserade "låsningen" till området vid första nackkotan, precis bakom huvudet. Det finns en massa små muskler där inne som får huvudet att röra sig både hit och dit. Kan det vara något trassel där inne kanske?

Visade hur jag kan strecha och hjälpa honom, måste ju prova något och det är inget som kan skada. Vi funderade och tänkte så det knakade och Latin tyckte mest att vi var taskiga som lockade honom med äpple i alla olika vinklar.

Sen släppte vi ut honom igen.... han gick ner i hagen, sänkte huvudet och gissa vad... han fastnade igen!

Han vet precis hur han ska hantera situationen och han är helt lugn.

När han fått upp huvudet ser/känner man inget konstigt alls....

Motion brukar han må bäst av så jag tog med honom upp till stallet igen för att rida. Malin åkte hemåt för att forska vidare. Jag gick upp på ridbanan med Latin för att fota honom. Han är knappast någon modell men han fastnade i alla fall : )

Red ut med stallkompisen Mulle, tog våran favoritrunda, Åbyrundan.

Tro det eller ej men Latin gick kanonbra. Han var mjuk och fin, tog långa jämna kliv i skritt och trav, galoppen var luftig och lätt och han kändes fin fin i munnen. Är inte det ännu märkligare?

Klockan hann nästan bli 17:00 innan jag var hemma. Det blev en lång dag idag....

Tusen tack Åsa och Malin för hjälpen!