Direktlänk till inlägg 30 december 2008
Idag fick Latin vila. Ville inte ge mig ut i mörkret när det smällde ett stenkast bort. Han var lugn inne men ville inte äta.
Borstade honom och klädde på honom igen.
Eftersom jag inte har så mycket mer att skriva om idag så tänkte jag visa mina småttingar.
När jag bodde i Bollasjö (köpte huset hösten -99 och sålde det hösten -03)och hade Latin och hans mamma Lami hemma, köpte jag lilla Sigge.
Lami började bli gammal när jag såg annonsen i BLT på en 1 årig shettis hingst. Tog med släpet och körde till Listerby. Där gick en liten raggig ponny med sin mamma och ett par andra shettisar. Det var ett äldre par som ägde dom och han var aldrig hanterad. Fölpälsen hängde kvar i tovor och han hade inte mycket hull. Jag föll som en fura och vi funderade på hur vi skulle få in detta lilla djur i släpet. Med mat och rep fick vi in mamma och Sigge i stallet, där kunde jag fånga honom och sen var det bara att bära in honom : )
Väl hemma fick han en "make over" och det var en liten svart skönhet som klev ur den ruggiga pälsen. Han fick byta namn till Sir Ivanhoe, även kallad Ivan. Han hade stam men det äldre paret hade inte skickat in språngsedeln så han var inte registrerad. Hans pappa var den holländska hingsten Bradij vd Hoorn, mamma kommer jag inte ihåg just nu, tyvärr.
Kollade upp vad som behövdes för att han skulle bli registrerad men det var alldeles för kostsamt för mig just då.
Lille Ivan trivdes bra med sin stora adoptivmamma och sin storebror. När han ville busa klättrade han upp på en stor sten så han kom upp på samma höjd som Latin.
När Ivan var 2 år och hingstigheten började göra sig påmind, var inte Latin så kul att leka med. Jag hade ett sto hemma på tillridning och han var lite väl intresserad av henne så han fick inte gå i samma hage. Stackars liten fick gå ensam i trädgårdslandet (ja det var ENORMT och jag har rensat tillräckligt med ogräs i mina dar) Då fick jag höra att det fanns en annan liten hingst utan stam som var till salu. Petter hette han och han var 1 år då. Jag körde till karlshamn, Djurtorp för att titta på denna lille fläckiga. Han fick åka med hem och gissa om Ivan blev glad! Dom var bästa vänner direkt även om dom var så olika.
Ivan körde jag in när han var 3 och Petter som var lite större började jag med lite tidigare. Ivan tyckte allt var jättekul och han lärde sig supersnabbt. Petter däremot var en lat liten typ som inte ville göra någonting frivilligt : )
Ibland blir det inte alltid som man tänkt sig och jag var tvungen att sälja mina småkillar. Det kom en tjej från Fågelmara och tittade på Petter. Hon blev väldigt förtjust i honom och köpte honom, han var väl någonstans mellan 3 och 4 år då. Ingen var direkt intresserad av Ivan så han fick stanna ett tag. Efter ett par månader fick jag ett mail av Petters nya ägare och hon ville även köpa Ivan. Så blev dom bästa kompisar igen!
Det har gått några år sen dom såldes och vad jag vet så går Petter kvar i kohagen i Fågelmara men Ivan såldes till Tving.... mer vet jag inte : (
Visst är dom underbara!