Direktlänk till inlägg 27 januari 2009
Latin har ju börjat biffa på sig men verkar inte riktigt kunna hantera muskeltillväxten. Han känns stel och orkeslös, matt liksom.
Torven är slut och ny leverans blir först nästa vecka så jag körde inom Granngården innan jag körde hemåt. Handlade 2 torvbalar och köpte en burk sån här...
Kikade på Kraffts flytande E vitamin men eftersom Latin VÄGRADE äta multivitaminen så dissar han säkert även E vitaminen. Pulver är bättre : )
Kikade innan på en film som fanns länkad på Bukefalos.
Vädigt trevligt ridet och så enkelt det ser ut.
http://www.youtube.com/watch?v=9kmRi0KqHSo
Med den filmen på näthinnan körde jag till stallet.
Ingen rast och ro för Latinen, vi kör ett pass på banan igen!
Jag lovade ju en bild på den nyklippta (tagen med mobilen)
Å när jag ändå hade mobilen framme så fotade jag även sadeln och det nya fina Eskadron schabraket : )
Tänk att det nästan är ett år sen jag köpte den. Saknar Zaldin ibland men denna är en värdig ersättare.
Ja, det blev ju även ett foto på tränset. Fulnosgrimman åker på när han är stökig!
Då var vi redo att inta ridbanan! Började så där mjukt och fint som igår.
Han svarade bättre på det idag och började tugga på bettet. Jag gjorde serpentiner och volter och så länge Latin fick gå lång och låg var han så nöjd. Han hade kunnat traska runt där hur länge som helst. Tog en liten skrittpaus och gav mig sen på galoppen. Den var bättra än igår men han ville antingen gå sketafort eller sakta med en märklig takt. Lite förvänd galopp och små volter här och där.
Sen bytte jag varv, till höger. Likadant där men han ville inte böja höger.
Saktade av till trav... åååå va segt det blev.
Jag struntade i sporrarna idag och tog istället ett långt spö. Har inte använt spö i dressyrarbetet sen Per Waaler red Latin.
Per på Løvenborgs Revenge
När jag inte alls fick någon fjutt på Latin petade jag till honom med spöet. Men jag ville inte flytta på händerna som tränar på att vara låga så när jag svinga till spöet så var det mest mitt ben som kände av det. Visst lät det lite men Latin kände (märkte knappt) det under ländtäcket.
Jag travade omkring ganska aggresivt, alltså snabba övergångar och omställningar. Latin blev sur, han hade hellre gått med låååång hals nere i backen. Jag slet som ett djur och piskade mig själv på benen. Latin brydde sig inte alls om spöet, han var bara så nöjd med att jag satt med mina kängor och försökte få lite fart på honom.
Inte nog med att han inte gick fram för skänkeln, det är inte så att han är slö, han vill bara inte att jag ska hålla emot samtidigt som jag rider framåt, Han var stel i sidorna och hängde sig i bettet HELA tiden.
Försökte böja honom överdrivet åt båda hållen. Vänster gick bättre, åt höger grymtade han lite och gick åt motsatta hållet... *suck* Jag kämpade ett tag till i skritten. Böjde, släpte, böjde, flyttade, piskde (mest på mina ben då) och höll emot.
Helena sa i lördags att håller han emot eller drar så ska jag hålla kvar å så fort han mjuknar, mjuknar jag. Men han mjuknade ju aldrig. Han höll ett järngrepp om bettet å hävde sig framåt-neråt.
Uh va trist när man har Charlotts trevliga ridning i huvudet och verkligheten liknar mest en hög med dynga.
Eftersom han vägrar att böja sig i sidorna och är stel i halsen, kände jag igenom ryggen efter ridningen. Han höjer ryggen, han sänker ryggen och han böjer ryggraden till vänster..... och han böjer ryggen till höger.
Varför inte med sadel + ryttare???
Han är känslig över ryggen men det har han ju varit de senaste 8 åren, ja sen han fick Erlichias.
Ska jag ge mig och galoppera i skogen i morgon eller ska vi köra ett pissepass på banan igen? No Mercy.... eller?