Direktlänk till inlägg 23 november 2009
Hela dagen har jag gått och väntat på kvällens ridpass. Ville känna och se hur Latin är att rida efter gårdagens pass framför vagnen. I somras när vi var i djupa skogen hos Christina och drog den tunga maratonvagnen, så gick han extra bra dagen efter!
Tyvärr så började det blåsa framåt eftermiddagen, sen kom regnet och när klockan börjde närma sig 17 så var det ett riktigt busväder!
Jag stämplade ut från jobbet och sätter mig i bilen.... som vägrar STARTA!!
Åhhh. vad gör man?!? Jo man ringer sin duktiga sambo och säger HHHHHJJJJÄÄÄÄLLLLLP mig!!
Han säger att jag ska låta 1:an vara i, kopplingen uppe och så ska jag gunga bilen lite fram och tillbaka Jaaa, det kändes ju helt normalt att sitta där i mörkret och försöka få bilen i gungning.... men tro det eller ej. Bilen startar efter det!
Jag fick det sen förklarat vid matbordet.... men det fastnade inte så bra
Någonting med kugghjul och startmotor som fastnat! Hoppas det aldrig händer igen!
Det var ännu värre väder hemma, eftersom vi bor bland åkrarna så är det fritt blås! Det var knappt hundarna ville gå ut ens.
Jag gjorde mig klar och kör till stallet och för en gång skull, slutar det regna när jag ska rida och inte tvärt om!
Jag gjorde iordning Latinen och går upp på ridbanan. Till en början är han superfin, sen uppstår en liten diskussion som jag reder ut och och resten av passet flyter på ännu lite bättre.
Traven är det vi har svårast för. Galoppen är i mina ögon en 9:a nu (förmodligen en stark 6:a i andras ögon, ha ha) Han är pigg och framåt och väldigt lätt att böja och ställa. Reaktionerna har blivit snabbare men jag får absolut inte slarva med det! Istället för att fastna på en volt i 40 varv så gjorde jag korta korta rörelser som hela tiden ändrades. Skritt, framdelsvändning, galopp, halt, trav, skänkelvikning osv osv.
Det jag fokuserade mest på var att inte bromsa honom och inte låta honom hänga fast i bettet. Här har jag gjort så fel innan och jag har mest mig själv att skylla för att han är stark och gärna hamnar i framvikt!
Jag tror att han var lite mör i kroppen efter gårdagen, därför lät jag honom vara lite kort i steget i skänkelvikningen utan att trycka på honom mer.
Han var fin i munnen hela tiden och jag försökta passa så inte jag blev hård i handen. Försökte också sitta ner ordentligt på rumpan och det lyckades jag med i galoppen, men inte lika bra i traven. Använde benen för lite och då kommer sporren istället och används onödigt mycket. Ska försöka rida mer utan....
I slutet av passet testade jag ett par byten på honom. Det gick galant ( i min lilla värld i alla fall ) å han fick en massa beröm!
Helgens träning för Kerstin Brusewitz är inställd
Det är väl så i dessa tider att allt fler har börjat trappa av inför vintervilan. Pengarna ska räcka till så mycket mer än bara träning osv...
Synd... jag hade gärna visat henne min nya fina Latin!