Nu har jag ÄNTLIGEN haft tid att titta på filmerna från förra helgens träningar.

Perfekt sätt att ladda inför dagens PROGRAMRIDNING 

Det är inte bra när ridningen strular, det gör att jag grubblar sönder allt.

Visst... samtidigt är det bra att analysera för att kunna förbättra!

Just nu tror jag inte att felet ligger hos Latin, nä... tror att det är jag som strular till det

För att inte ställa till mer bekymmer och reta upp en redan taggad häst, plockade jag fram selen och vagnen.

Det är körträning på söndag i Silverhallen så det är lika bra att ha "tränat" en gång innan dess.

Hittade för ett par dagar sen, ett begagnat postkandar på HästNet som jag köpte av en tjej uppåt landet.

Allt är så himla dyrt inom hästsporten så kan man hitta ärliga människor som säljer vettiga saker till ett bra pris, är det bara att slå till! 

Tyckte att liverpoolstången var lite i största laget (inte i munnen utan skänklarna).

Det här är lite nättare och ser trevligare ut

Stången är aningens böjd för att ge tungfrihet, sen satte jag på bettplattor för att förhindra skav plus en kindkjedletunnel för att göra kjedjan snällare.

Gjorde iordning Latin och ledde ut honom ur stallet. Han var allt lite på tårna idag så jag tömkörde honom två varv runt garaget innan jag spände för honom.

Han stod så stilla och snällt så jag kunde snabbt få allt på plats.

Roger handlade snabbkopplingar när han var på Biltema sist. De ska sitta i bakselen och i draglinorna.

Testade ett par på bakselen idag, supersmidigt att bara knäppa fast istället för att fästa med läderremmen.

Innan jag kan använda de andra på draglinorna måste jag ha en lite rulle med en böj på!

Ha ha, ni fattar va?

Jag menar ju naturligtvis en sån här:

Eftersom dom kostar 3-400 kr att köpa på tex Equus så tänkte jag att Rogers svetskunniga far kunde få tillverka en par såna till oss!

Gick upp på banan, kan ju inte köra ut i skogen när det är kolsvart!! 

Han var pigg och såg väldigt lycklig ut att få gå framför vagnen igen.

Bettet låg bra i munnen på honom och han verkar inte ha några som helst invändningar mot det.

Började trava efter en stund och Wiii va han var lättsvängd! Orvar sa i tisdags att jag ska öva på enhandsfattning och trots att jag la undan pisken en stund så tycker jag det är jättesvårt. Höll istället tömmarna i varsin hand men hade händerna tätt ihop och försökte låssas att dom satt ihop! Ville ha fram känslan av att det var en hand. Latin lyssnade fin fint och lydde minsta vink. Skönt med tanke på gårdagens skuttande.

Tänk om han skulle få för sig att göra så framför vagnen.... nä det tror jag inte han gör. Han är för smart för det och dessutom gillar han körningen så pass mycket att han lättare accepterar mina misstag.

Övergångar, volter och ställning/böjning funkade perfekt! Jag höll mig i skritt och trav. Banan var ganska blöt och Latin på hugget så jag ville inte brassa på i en galen galopp

Det kom till och med lite frust och i slutet i passet var han så lös och ledig att huvudet bara försvann neråt där framme! Under körningen kunde jag släppa gårdagens ridpass ur tankarna och nu har jag ganska bra kläm på hur jag INTE ska göra i fortsättningen

Latin såg riktigt fin ut där han stod uppställd i gången medan jag mockade.

Han har fått en väldans aptit just nu så jag ökade högivan med två kg. Lika bra att göda honom när han äter... snart är det nyårs smällare och raketer... å tappar han så mycket!!!

Dagens ridpass kan delas in i fyra delar.

Den första kvarten (skrittade bara) gick kanonbra. Han var framåt och väldigt fin i munnen. Lyssnade bra på mina hjälper och var arbetsvillig. Jag satt och log och var så nöjd med min nya lätta häst. Han var lätt att ställa och böja åt alla håll och kanter. Inget motstånd någonstans... Här skulle jag ha nöjt mig och skrittat ner från ridbanan.

Den andra kvarten flöt inte lika smärtfritt. Jag började trava och fick bra håll på yttersidan. Mina händer hade frysit till is så det var lite jobbigt att hålla i tyglarna. Precis som i måndags hade jag väldigt svårt att få fram honom när han travade. Det går liksom in slowmotion och han drar mig framåt för att jag ska komma ur balans och lätta ur sadeln. Ställde igenom honom ordentligt och han skuttade ett par gånger när jag kom åt honom på riktigt. Började galoppera tidigt eftersom traven kändes seg och jag inte lyckades lösa problemet. Bra galopp, lite raka ben bara. Fick inte riktigt honom att sätta sig och böja i haserna.

Till hjälp la jag spöet på ytterbog och petade lite för att få in den bogen och korta yttersidan. Han frustade och galopperade på bra framåt. Bra tänkte jag och började samla galoppen lite. Det ville inte Latin som började gå på tvären i stället. Å så kom det ett par skutt...

Det kändes som han visade sitt missnöje över att jag faktiskt lyckades knyckla ihop honom och formen började bli fin fin. Vi verkar inte ha samma åsikt om det här med att gå i form och bära sig själv.

Tredje kvarten av ridpasset gick riktigt illa!!

Jag började bli desperat över att traven inte fungerade plus att han hade pressat fram sadeln att jag nästan satt på halsen. Spöet gjorde minsann ingen nytta alls, det lät bara men han kände inget!

Jag gjorde halt. Tog av ländtäcket och flyttade bak sadeln. Sen satt jag upp och Mr Tiin bler dö-sur. Nu kom jag åt honom än mer när spöet kunde uppmana bakbenen att böjra trampa under sig ännu mer... När han stannade och tjurade, petade jag med spöet precis bakom skänkeln. Det gick en tre-fyra gånger, sen ansåg Latin att det räckte.

Han började skutta å hoppa och skutta... som en kanin eller nått!!! Jag höll mig lugn och förskte sitta kvar, i min enfald trodde jag att allt bara skulle gå bättre om jag tog bort stiglädrerna.

Ju mer jag sa till honom, ju mer skuttade han. Det började likna riktigta stegringar och mitt tålamod började tryta.

Morrade lite på honom och försökte komma på en lösning. ALLT jag hade gjort hittills fungerade inte alls.

Då gav jag långa tyglar och höll mig ner i sadeln med tant-handtaget.

DET hjälpte!!

Sista kvarten på passet var helt ok. Så länge jag satt tungt i sadeln så gick han. Började plocka upp tyglarna och samla formen lite. Väntade på ett jätteskutt men inte då. Han gick så bra, lite lägre i form än vad jag hade önskat men men... han skuttade inte i alla fall.

Så frågan är ju då.... Blir han arg för att jag gör rätt  eller blir han arg för att jag INTE kan!!

Känner att mina hjälper blir för starka och jag blir för hårdhänt och "yvig i mina rörelser.

Ibland gör jag FÖR mycket å ibland ingenting... har svårt med tajmingen..

Halvbra musik blir ju inte bättre för att man har på högsta volymen... men hur "sänker" jag mig?? 

Jag har alltid haft vääääldigt svårt att passa tider. Det har blivit bättre med åren men hur jag än försöker är jag alltid 5-10 minuter sen. Det är väldigt dumt när man tex ska med bussen eller något annat tidstyrt.

Å det var lika dant idag... kom iväg sent från jobbet, var lika sen hem... allt tog lång tid och jag var JÄTTEsen till stallet. Stressade som en gnu för att hinna mocka och packa mat. Tog in en blöt flodhäst och bytte täcke. Iväg igen som en skållad råtta för att plocka upp E-K och senare även Martina. Gissar att jag låg ca 10 minuter efter schemat, men idag var det kanske vår räddning...

När vi passerat rondellen vid Granngården på vägen mot Nävragöl och Temakvällen i Silverhallen, kom en polisbil med blåljus.

Lite längre fram möter vi ambulansen... Något har hänt! Det är totalstopp lite längre fram och efter att ha stått still ett par minuter lyckas vi vända och tog en biväg förbi olycksplatsen. Vi ser brandkåren och bärgningsbilen plus polisbilarna, men vi ser inte vad som hänt.

Tänker inte mycket mer på det utan kör vidare norrut och har en trevlig kväll med fika och filmvisning. På söndag är det körning igen  Klockan rusar iväg och halv tio vänder vi hemåt. Jag släpper av Martina hos sig och E-K vid Olle Opel. Slår på datorn när jag kommer hem och går naturligtvis in på BLTs sida.

Det var en älg som dumt nog valde att gå över vägen vid fel tillfälle.

Tänk om vi hade varit i tid, då hade det kunnat vara vi som kört på älgen

Tänkte även passa på att skriva några rader om gårdagens ridpass. Hann inte riktigt med det igår.

Det var regn, regn och åter regn. Jag klädde mig i regnjacka och ett vattentätt ländtäcke på Latin.

Skrittade upp på banan och skrittade fram en bra stund. När jag sen kortade tyglarna var han dirkt med på noterna. Mjuk och fin i munnen så jag försökte även vara det i handen.

Han var lätt att samla men oj va svårt jag hade med att få fram honom i traven. Började galoppera ganska tidigt istället och den var MYCKET lättare. Ja efter en stund gick det så bra att jag knappt trodde det var sant!!

I traven fick vi kämpa lite mer, han skuttade för att komma undan men när det väl släppte så hade jag en mycket bra trav under mig. Naturligtvis hade jag bytt dassrullen och nosgrimman som Jari rekomenderade att göra. Han var så mycket lättare att samla och få känslig. HÄRLIGT!!

Däremot tycker jag att min kroppskontroll var bedrövlig. Den måste jag träna på NU!!

Fler bilder från helgen.

Liv o Aramis

Jari o Latin

Å så Rigoletto! Han får vi ju inte glömma

Söndag: Idag var det min och Latins tur att börja träningen.

På väg ut till hagen stannade jag upp och log.

Där stod de tre "Blogg-hästarna" på rad.

Närmast står Birgittas Archie, sen är det Latin och sist men inte minst Aramis.

Som Birgitta skrev i sin Blogg, det är otroligt vad "hästvärlden" är liten.

Visst är det kul att lära känna nya människor, både genom bloggar och i verkligheten.

Jag ropade på Latin och han blev faktiskt glad att se sin matte   

Han trodde kanske att jag skulle lämna kvar honom i skånelandet och köra hemåt själv.

Hagen var lite liten och ganska geggig i hans ögon, men så har han blivit lite bortskämd nu när han har hela sin gräshagen för sig själv.

Dagen till ära klädde vi oss i vitt. Latin kände sig riktigt hemma och hade redan börjat tigga morötter av förbipasseranden. Jag fick låna en remontnosgrimma och ett smalare bett. Nu var vi redo för ännu en spännande lektion.

Latin var lättare att forma redan från början, men nu fick jag göra samlingsjobbet själv. Det var inte lika lätt som att sitta upp efter Jari kan jag säga. Latin blev riktigt arg på den dumma nosgrimman. Nu kunde han ju inte bita i bettet och häva sig framåt. Istället skuttade han lite och i all ilska bet han sig i tungan också. När han isåg att hans försök till motstånd var lönlöst började han gå riktigt bra.

Jag får kämpa både med mig sjäv och med honom, men jag tyckte att jag började få till kontakten med munnen nu på ett mjukt och behagligt sätt. Det jag hade svårast med var att få igång traven. Han gick nästan på stället istället för att gå framåt. Stackarn, han är ju inte van att gå samlat.

Latin tog ett stort kliv in i Jaris hjärta och han tror starkt på att man kan plocka fram mycket mer gångarter ur Latin. Å jag är faktiskt beredd att hålla med. Frågan är bara hur jag ska lyckas! Hade mer än gärna åkt ner en gång i veckan men det har jag varken råd eller tid med... *suck* så vi får väl planera in någon helg då och då (om dom nu vill ha ner oss fler gånger, man vet ju aldrig )

Lite suddiga bilder

Även om de är väldigt oskarpa så ser man ändå vart han är på väg rent formmässigt!

Inte ofta jag har sett honom så kort i halsen och PÅ TYGELN! Ingen tendens att bli öppen där inte!

När jag har smällt all ny info och fått det att sjunka ner, kommer det en mer detaljerad beskrivning på träningen.

Kanske ihop med filmerna.

Sen var det Aramis tur att träna å han var snäppet finare idag! Galoppen var enastående och när de travade så såg det ut som han dansade fram!! Han blev lite trött på slutet, å det får man bli när man bara är 5 år och har tränat 2 dagar i rad.

Latin i boxen

Efter träningen var det mockedax. Jag trodde att Latin skulle ha ätit upp all halm under natten. Men han hade sparat en hel del till mig. Tänk, jag har inte mockat i halm på minst 15 år!!

Aramis ställdes ut i gången och passade på att hälsa på den lille brune.

Det verkar som Latin tris i Aramis sällskap lika bra som jag trivs i Livs sällskap

Ja, det hann bli eftermiddag innan vi lastade bilen och började den långa resan hemåt.

Jag åkte hemifrån till stallet i lördags kvart i åtta... å klev innanför dörren hemma i söndags vid halv nio.

Gissa om jag var trött igår!!!

Jag var helt slut men ååååååååååå så glad!!

Vilken helg vi har fått vara med om, jag och Latin.

TUSEN TACK Liv för dessa två dagar! God mat och mycket trevligt sällskap.

Vi kommer mer än gärna tillbaka.

Å hälsa Jari och tacka ännu en gång för all hjälp.

Nu har vi höjt målribban inför nästa år, nu vet vi att det är möjligt!

ps. jag mailar bilderna till dig så fort jag hinner

OBS! Detta inlägg är skrivet på skånska.

Eftersom det inte syns i text så bra, så får du helt enkelt läsa texten på skånska

Förlåt att ni har fått vänta, men den som väntar på något gott sägs det.... väntar alltid för länge, eller hur var det nu?

Jo, så här var det....

Lördag: Klockan ringde tidigt, snoozade en gång sen stutsade jag upp som en lärka och hoppde ner i ridkläderna direkt. Åt frukost med flickorna (vovvarna) och min kära Roger.

Rastade doggsen och bar ut väskorna till bilen. Pussade alla hej då och körde mot stallet.

Fodrade hästarna och medans de åt upp, kopplade jag släpet och fällde ner baklemmen.

Släppte ut de andra djuren och Latin såg lite frågande ut när inte han fick följa med. Ännu mer fundersam blev han när jag tog på transportskydden och ledde ut honom. Han blev lite orolig över att fara iväg i pyamasen och utan att ha fixat frissan (läs knoppar) Gick ett par varv runt garaget innan jag lastade honom.

Sen började vi vår resa söderut. Enligt eniros karta skulle det vara ca 22 mil.

Stannade till en stund på Eko(hallen) och for sen vidare.

Planen var att hinna ner till 12, det klarade jag inte riktigt men nästan. Jag körde bara fel en enda gång. Det tycker jag var bra utan kartläsare

Äntligen framme!! Liv kom och mötte oss, så roligt att ses igen!! Vi välkommnades även av Jari som kom skrittandes på den snygga skäcken Mike Dundee. Latin fick gå in i en stor och ljus box med halm. Han trodde han hade kommit till himmelriket, MAT ÖVERALLT! ha ha

Hela stallet vimlade av trevliga människor och fina hästar.

Fick hjälp med att bära in alla sakerna, HJÄLP det såg ut som om jag skulle stanna minst 2 månader med all den packningen.

Stora fina Aramis plockade in från hagen. Tro det eller ej, men han var ÄNNU finare i verkligeheten!!

Å stor var han också. Latin såg ut som en ponny brevid honom.

Han var världen snällaste och inte alls den vilda busen som jag hade förväntat mig.

Följde med bort till ridhuset när de skulle värma upp.

Hann ta lite kort och filma en stund innan jag skulle rida.

Denna stora grå rörde sig så lätt och smidigt. Jag har sagt det förrut och jag säger det igen.

Liv rider som en gudinna!! Vilken ridkänsla denna tjej har, helt otroligt!!

Å att hon sen sitter på södra sveriges snyggaste häst gör ju inte saken sämre

Ja, nu gillade inte min kamera riktigt att fota i ridhuset, men Aramis fastnade betydligt bättre än Latin.

Jag har ju filmat en del också men det är ett större projekt att få in filmerna i datorn.

Till slut var det min tur att träna. Vi värmde upp och med tanke på resan och att Latin inte hade gått i hagen alls så var han både pigg och ovanligt mjuk.

Jari började träningen med att sitta upp.

Han sa ord som framtung, låst, hänger i snörerna och dassrulle! Det sistnämda sas i samband med bettet, ha ha

Han tyckte att jag hade stoppat in för tjockt skrot i munnen på honom. Han hade verkligen sköna kommentarer.

Nosgrimman skulle också bytas. Måste stänga igen "foderluckan" Det tog inte speciellt lång tid innan han fick ihop min långa häst med taxben. Ja han förvandlade Latin till något riktigt vackert! Nu såg han ut som en riktigt dressyrhäst! Å röra sig kunde han också, även om det var ljusår från Aramis trav så var det helt ok! Galoppen såg fin ut och när jag sen fick sitta upp var det en helt annan häst.

Han var lätt i munnen och kvickare i benen. Tyvärr är ju inte jag så kvick, så det får vi träna på tillsammans.

Det jag nu fick tänkta på var att han inte alls får fastna i munnen och låsa nacken.

Jag släpte iväg yttersidan lite då och då, inte bra, då flöt han ut och blev lång.

Det var en häftig känsla att rida honom på det viset. Så lätt och ändå så svårt

Latin såg väldigt nöjd ut efter träningen, inte för att den var slut utan mer för att han hade fått en riktig genomkörare. Jari strechade hans rygg och framben sen fick han gå in i stallet igen.

Jag lovar att han sov gott den natten!

Kvällen ägnade vi åt mat, prat och skratt. Var på väg mot Malmö men ångrade oss och satte oss på "Kulturen" istället. Bartendern tittade skumt på oss när vi beställde en kaffe, en the och två muffins

Innan jag somnade tänkte jag... vilken toppendag vi har haft! Helt underbart roligt!

Då var det dax att lämna skåne. Latin är redo för den långa resan hemåt.

Latin är på plats i skåne. Har fått låna boxen bredvid Aramis. Träningen gick bra. Jari fick bra fart på Latins korta taxben!