Såg att dagens namn var Max å genast går tankarna till min första häst!

Efter att ha provridit en hel hög med olika hästar hittade jag denna lilla häst på 156 cm.

Han var en korsning mellan svenskt halvblod och norsk fjordhäst.

Född i september 1987 och våren 1991 blev han min   

Jag var världens lyckligaste hästägare (även om han var svår att lasta, veterinären kunde knappt göra böjprov på honom. Han vägrade att galoppera och hovslagaren hade en svettig brottningsmatch första gången när det skulle på skor på dessa långa hovar)

men förutom det var så snäll en häst kan vara men ibland visade han sin allra envisaste sida. 

Efter ett år av skogsridning hade jag fått få fason på denna guling.

Vi började träna och det visade sig finnas mycket hopptalang i honom.

Vintern 93-94 och Max är i toppform!! 

Dessa underbara ögon!! Inte konstigt att jag föll just för honom när jag hade 35 andra fjordingkorsningar att välja på.

Hoppa kunde han som sagt, men bara när han själv ville   

Jag hade sett på TV hur Milton gjorde på prisutdelningarna... så jag lärde Max att hälsa på publiken!

Hubertusjakt var också något som passade oss! Vi vann upploppet 3 år i rad!

Genomgång innan start brevid stallkompisen, lipizzanern Pluto Rex.

Vi fick fika efter halva ritten. MUMS!!

Självklart red vi trots kyla och snö   

En filt dög bra som ländtäcke på den tiden.

Maxs morfar, D-ponnyn Silver tog medalj i fälttävlands EM.

Visst fanns det lite av den talangen i Max också.

Dressyrprogrammet (döms inte lika hårt som vanlig dressyr)

Banhoppning

och så tillslut terrängritten!

Anna, vår vän och Coach tog med oss på vanliga dressyrtävlingar också.

Vi fick en del kommentarer om att han inte var en "riktig" dressyrhäst   

Men det gjorde inget. Jag gillade min häst och vi hade mycket roligt ihop!

Bilder från terrängritten i Gärds, utanför Kristianstad.

och en efter dressyren

Jag tror att detta är år 1995, samma år som Latin föddes (eller året efter)

Försökte få Lillebror Kenny "hästbiten"

När han var så här liten följde han gärna med till stallet och red på Max. 

Kenny är 6 år och Max har hunnit bli 10 år på det här kortet. 

Sommaren 1998 skildes våra vägar åt.

Jag skulle flytta till Karlskrona och hade ingen möjlighet att ta med både Max påläggskalven Latin (som då var 3 år)

Jag sålde Max som läromästare till Carina utanför Bredaryd. Det är jobbigt att skiljas från en vän och jag tror inte att Max någonsin förlät mig   

I samma veva som Latin blev dålig av Erlichias ( år 2000) fick jag ett telefonsamtal från Carina. Max hade vrickat sig i hagen med återkommande hovledsinflammation som följd. Rönten visade på skelettförändringar och Max dömdes ut. Jag gjorde ett sista försök att få köpa tillbaks honom men fick nej...

Vi fick i alla fall många härliga år tillsammans och jag lärde mig oerhört mycket!!

Å som alla förstår kommer jag AAAAAALDRIG kunna sälja Latin!

Apropå Latin.... Han var helt knasig idag! Som en yster unghäst har han skuttat omkring i skogen med sig gamle matte hängandes på sne.

Idag kan vi inte ens skylla på att det var kallt för plötsligt var det + 2 grader och kramsnö!!

Vi försökte öva på det vi fick anmärkningar på tävlingen.

* Takten

* Energin

* Ökningar

* Engagera bakbenen i galoppfattningen

* bärigheten

och att han inte får gå på bogarna. Till min hjälp hade jag ett par gramantyglar.

Så förutom alla snesteg så gick det riktigt bra att rida idag. Jag tycker jag satt bättre när jag tänkte "Asgam" men vi fick inte kläm på någon travökning.

Jag har sååå svårt för det och eftersom Latin i princip är den högst utbildade häst jag ridit så vet jag ju inte hur det ska kännas och hur jag ska göra   

 

Ulla

2 februari 2010 14:35

Vad kul att med lite historia! Hur gick det med Max till slut? Efter du fick nej till att köpa tillbaka honom?

Vad duktig du är som ridit terräng och hoppat, som det ser ut på bilderna, ganska höga hinder! :)

 

Åsa

2 februari 2010 16:30

Du var ju tuffing på den tiden, vilka hinder ni hoppade!!
Vilken fin häst han var!

Fick han sluta sina dagar?

Stor kram till er

http://www.helahasten.com

 

Aramis

2 februari 2010 20:43

Det var en väldigt trevligt skriven historia - och fina foton på dig och din söta Max! Otroligt söt måste jag säga - förstår att du smälte när du såg honom! Vad mycket ni hann göra tillsammans - att du red terräng visste jag minsann inte; riktig tuffing! Kramar

http://aramise.bloggagratis.se

 

Caroline

2 februari 2010 21:39

Superfiiina Max!! Ja du har en svaghet för gulingarna ; ) En riktig häst som kunde göra allt bevisligen! Kram kram

http://superselma.bloggsida.se

 

Natalja

2 februari 2010 22:56

Ulla: Ja, tyvärr så fick han åka en sista tur till Slöinge och där slutade hans 13 åriga liv. Alldeles för tidigt...
Tack! Jag var något modigare när jag var yngre ; )

Åsa: Ska du säga ; ) Varför blir man så feg med åren. Det var ju kul att galoppera fram så ögonen tårades och hoppa jättestora naturhinder... nu hade man svimmat innan startsignalen till o med!!
Max var en mycket speciell häst, jag är så glad att det var just han som blev min. Ja, tyvärr fick han sluta sina dagar..

Många kramar!

Aramis: Tack snälla! Vi delade mycket jag och Max, både framgångar och motgångar.
Oj, har jag inte avslöjat min vilda ungdom, ha ha! Hann till o med hoppa en terrängritt med Latin innan vi skolade om oss till dressyrekipage (tror det snart är 9 år sen)
Kram kram

Caroline: Mmmm, jag har fastnat för de gula : ) Max har präglat Latin och mitt sätt att träna honom en hel del och jag har faktiskt kommit ett steg längre med Latin. Jag kom aldrig så långt med Max att han blev helt inkörd. Det är ju faktiskt Latin, men så har jag ju haft Latin dubbelt så länge också : )
kram kram

 

Emily

3 februari 2010 21:48

Vad fin han var din Max! Vad roligt att få läsa om honom :)

http://gandalf.zoomin.se

 

Natalja

3 februari 2010 23:20

Emily: Mmmmm.
Han var en underbar häst, honom glömmer jag aldrig!

 

Therre

5 februari 2010 09:54

Vilken hjärtekrossare! Helt underbart söt :)

http://therre.bloggagratis.se

 

Jenny

6 februari 2010 19:42

Fina Max!! Jag minns allt som det var igår! När vi var i Boxholm, när Linda Ling lånade Max i Hörle på minifälttävlan och alla hoppträningar du red på Sörsjö =D Ja, du var helt klart ganska vild på den tiden =D Kul kul!

 

Natalja

8 februari 2010 23:41

Therre: Han var enormt charmig å söt som socker!

Jenny: Ja det var tider!! Jag minns också Boxholm väldigt väl! Red felfritt i banhoppningen och glömde rida genom mål!! Fick rida terrängen utan tävlan : (
Å när vi stod i skogen och vinkade när Fredrik Jönsson galopperade förbi, ha ha!
Ja, Linda skulle låna Maxen och han ville inte bli fångad i hagen. Jag och Latin var i Vetlanda och kunde inte hjälpa till. Han hoppade över staketet har jag för mig.. hi hi, han kunde verkligen hoppa... när han själv ville ; )

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I veckan hade vi besök av Hovslagaren. Han tyckte vi skulle plocka av skorna på Walle. Näää, tänkte jag, jag får ju snart börja rida igen!!Men min Hovis är en klok gubbe som själv gjorde en stor operation för några år sen och han tyckte jag skulle ta...

    Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. En misstanke ledde till ett besök på vårdcentralen som sen skickade mig till gynmotagningen. Tre veckor senare operation...Läkarna hittade en gigantisk cysta på ena äggstocken. De har a...

När stressen tar över och sätter kroppen i obalans finns det en hel uppsjö av metoder att bli lugn igen. Jag har jobbat mer eller mindre aktivt mot detta i snart två år. Det är en lång tid och jag känner mig inte helt 100 än. Jo tankarna har jag gans...

VAB för 4:e veckan!!!       Hästarna vilar sig i form....       Å det gör jag med      Men det ska vi strax ta å ändra på!! Har insett hur viktigt bloggen faktiskt är. Både för mig och andra    Så nu kör vi igång igen!!Häng ...

    Vi klarade nyår helskinnade!! Det är väl enda nackdelen med lösdrift, att det blir lite bökigt att få in alla hästar under tak vid tolvslaget.  Jag hade klurat ett tag på hur vi skulle lösa det hela och min plan fungerade.  Jojje och Fr...