Direktlänk till inlägg 27 februari 2010

Tänk så motigt det kan kännas...

Av Natalja - 27 februari 2010 15:22

Igår var det första gången på vääääääääääääldigt länge som det faktiskt tog emot att köra till stallet   


  


Vädret var tristare än trist och jag kände mig helt slut efter en lång arbetsvecka.

Min högsta önska då var att ha stallet utanför dörren så jag bara hade kunnat kliva ut, mocka, släppa in och gå in igen.

Jag var sååååå less på att alltid köra hemifrån varenda eviga kväll....


Önskan är fortfarande att ha hästen utanför dörren i ett eget stall men när jag väl kommit iväg igår kväll så kändes allt bättre. E och S hade varit snälla och tagit in djuren (TACK!!!) så min tid i stallet blev inte så utdragen.

Mockade och packade hö, borstade av Latin och fixade kraftfoder. Sen körde jag hemåt via ICA där jag köpte fikabröd och en stor påse lösgodis (tröstgodis   ).

(Verkligen jättesmart nu när jag äntligen börjar få ordning på vikten igen   )


Sen bänkade jag mig i soffan framför TV och bara slöade resten av kvällen...


Var betydligt piggare i morse när klockan ringde strax innan kl 7. Dags att ge sig iväg igen... fodring och utsläpp. Nattens regn har faktiskt lyckats smälta en hel del snö. Hästarna var glada att få komma ut och njöt av morgonhöet.

Jag mockade och gjorde klart i stallet innan jag gick in och pustade av sadeln. Har verkligen misskött all utrustning i vinter!! Att jag har för mycket prylar gör ju inte saken bättre.... he he!


Dammade bokstavligen av hoppsadeln och bestämde att den ska jag rida i idag!

Sagt och gjort, gick ut i hagen och fick locka in min brune med en morot. Han gick nämligen åt andra hållet när han såg mig komma (KUL? Näää!!)

Ture däremot hade gärna hängt med in istället.


Fick in honom till slut och gjorde honom klar för dagens ritt. Hade ingen aning om vart vi skulle ta vägen eller om det överhuvudet taget skulle gå att rida.

Tog med pallen ut och svingade mig upp i den bruna sadeln.

Jiiisses vilka korta stigläder!  


Vi gav oss iväg och allt var otäckt idag, speciellt hustak. Latin gick och spanade om det var snöras på G. Red över vägen och vidare mot Åby. Där var det ok väg. Fortfarande lite snö kvar men ändå plogat en gång sen blasket kom så det inte var för mycket snöslask. Travade och fick en åktur båd hit och dit.

Latin hoppade, stannade, frustade och glodde på alla snödrivor, mörka fläckar och andra spännande saker som kråkor och telefonstolpar.


Så kan han ju inte få uppföra sig, gamle man!! Är det här som kallas för att hästen INTE är framme för skänkeln?? Han hade helst vänt om han hade fått bestämma. Jag morrade till, tog tygeländen och klatschade till på halsen. Full fart iväg framåt i galopp. Vi for framåt som skjuten ur en kanon. Han tittade lite på kanterna men jag fick honom att hela tiden tänka framåt och till slut gillade han farten och drog själv på i en uppförsbacke.

Jag tror det lätt blir FÖR kontrollerat när man rider mycket dressyr. Hästarna tappar nästan sin egen initiativförmåga och känns nästan "för lydiga". Nu fick Latin släppa loss och ge järnet, det gav honom en helt ny framåtbjudning.


I munnen hade jag det raka bettet och det fungerade ju riktigt bra idag. Omväxling förnöjer och sadeln kändes också helt ok (efter ett tag, har ju inte ridit i den på snart ett ÅR!!) 

Visst kändes det i både knän och svank att det var ovant att rida med så korta läder.


Vägen tog slut lite för fort, där jag egentligen hade tänkt vända, kändes alldeles för nära inpå. Vi fortsatte istället i samma anda och uj va Latin stegade på. Vidare ner i Åby-by och skrittade på asfalten. Sen in på en grusväg och där red jag lite mer samlad galopp. Han gick kanon och speciellt i vänstergaloppen, den som brukar vara lite besvärlig.


  


  


Solen höll koll på oss!


  


Till slut kom vi till den lilla snöiga stigen. Där blev det genast lite mer kämpigt och vi började med att skritta en stund. Stannade och pustade lite då och då, ville inte ta hela sträckan i ett svep, då hade han nog kollapsat. Växlade mellan trav och båda galopperna. Tog en kik lite då och då så strykkapporna satt kvar, Kardborre och snö är ingen bra kombination. Å självklart hade vi bara 3 skydd på benen när vi kom ut på grusvägen...


Det var bara att vända..... tur i oturen så låg den inte långt borta.

Jag satt av och fixade till de andra 3 skydden också för att dom skulle sitta resten av vägen.


Passade på att fota min blanka pojk när jag ändå stod på marken.


  


  


  


Han var fin fin i traven näv vi kom ut på den plogade vägen.

Tittighets-sjukan drabbade honom igen när han fick syn på en hög med sockerbetor, dock var infektionen inte så långvarig.

Provade att trycka på honom lite på slutspurten och jag tror nästan att vi fick till en liten ynklig steglängning   


Vi var båda ganska varma när vi skrittade hemåt. Varma och nöjda!


Trevlig helg!


  



 
 
Ingen bild

Izza

27 februari 2010 19:25

Skönt att läsa att det ändå verkar som motigheten gick över tillsluti alla fall och att ert ridpass idag blev bättre! =)

 
tessan

tessan

28 februari 2010 04:21

Fiiiina Tiinen! Hälsa han!
Natlja har vi inte pratat om detta, att inte var så självkritisk?! Har du drabbats av samma sjukdom som jag nu..?
Kram på er!

http://roxette

 
Emily

Emily

28 februari 2010 09:55

Fina bilder på fin häst. :)

http://emiiily.blogspot.com

 
Aramis

Aramis

28 februari 2010 13:56

Sötaste du! Det är för hundan inte märkligt att det tar emot att åka till stallet i dessa förbaskade snöblasktider... Till och med jag som har ridhus har känt viss tristess ett par gånger under denna period.... Härligt att ni kom ut på en så fin runda! Och sol!! Det gör ju vem som helst på gott humör! Kram kram

http://aramise.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Natalja

28 februari 2010 22:21

Izza: Ja motighet är inget jag frivilligt prenumererar på : )

Tessan: Lovar att hälsa honom! Oj, kan du ha du smittat mig??
Hur är det med er nu? Länge sen jag hörde något från dig.
kramis

Emily: Tack snälla du!!

Aramis: Solen gör underverk för deppiga själar! Allt blir genast lättare med lite vårkänningar och dagsljus.
Tusen tack, det är verkligen skönt att veta att man inte är ensam om att det känns tungt ibland. Många kramar

 
ylle

ylle

1 mars 2010 11:06

Ja Latinpojken är verkligen blank och fin!!!!!!!!!!!!!!
Såna där "släppa-loss" ridturer med korta läder tyckte jag också om att växla om det (och hästarna, inte minst, uppskattar det) Det kan bli FÖR mycket kontroll med all dressyr! Håller med Dig....

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 
Ingen bild

Natalja

1 mars 2010 22:39

Ylle: Latin tackar och bugar!
Visst behövs det mer ös i skogen.
Vi glömmer lätt bort att ha kul, vi tråkiga dressyrtanter, ha ha

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Natalja - 25 maj 2018 19:45


I veckan hade vi besök av Hovslagaren. Han tyckte vi skulle plocka av skorna på Walle. Näää, tänkte jag, jag får ju snart börja rida igen!!Men min Hovis är en klok gubbe som själv gjorde en stor operation för några år sen och han tyckte jag skulle ta...

Av Natalja - 21 maj 2018 20:07


    Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. En misstanke ledde till ett besök på vårdcentralen som sen skickade mig till gynmotagningen. Tre veckor senare operation...Läkarna hittade en gigantisk cysta på ena äggstocken. De har a...

Av Natalja - 15 mars 2018 11:51

När stressen tar över och sätter kroppen i obalans finns det en hel uppsjö av metoder att bli lugn igen. Jag har jobbat mer eller mindre aktivt mot detta i snart två år. Det är en lång tid och jag känner mig inte helt 100 än. Jo tankarna har jag gans...

Av Natalja - 19 februari 2018 11:58

VAB för 4:e veckan!!!       Hästarna vilar sig i form....       Å det gör jag med      Men det ska vi strax ta å ändra på!! Har insett hur viktigt bloggen faktiskt är. Både för mig och andra    Så nu kör vi igång igen!!Häng ...

Av Natalja - 4 januari 2018 22:21

    Vi klarade nyår helskinnade!! Det är väl enda nackdelen med lösdrift, att det blir lite bökigt att få in alla hästar under tak vid tolvslaget.  Jag hade klurat ett tag på hur vi skulle lösa det hela och min plan fungerade.  Jojje och Fr...

Presentation


En stor, en liten
å så en mittemellan!

Latin

    

Svenskt Halvblod 1995 - 2015

e: Tamburin ue: Lansiär 

"Walle" Amazing Warrior

        

Svenskt halvblod född 2011

e: Warsteiner ue: Highlight

"Jojje" Little George

Shetlandsponny född 2008 

okänd härstamning  

Frami fra Ekeberg

  

Islandshäst född 2010

e: Nökkvi fra Efri-Raudalaek

Tidigare år

Arkiv

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

19 besvarade frågor

Besöksstatistik


Skapa flashcards