Direktlänk till inlägg 13 april 2010
Trots att jag kom iväg tidigt till stallet och vädret var helt underbart så skippade jag ridpasset idag och ägnade mig helhjärtat åt en grundlig massage av trähästen Latin. Märkligt att jag inte fick spetor i händerna, hi hi
Nä, riktigt så illa var det inte. Spänd var han men inte som en trähäst.
Höger sida var värst, varför vet jag inte. Det var inget jag la märke till när jag red igår. Fäller gör han så mycket det bara går. Å va fin man blir när man envisas med att ha SVART FLEECETRÖJA på sig. De rödbruna korta hårstråna syntes inte alls
Avslappnad Tiin!
I morgon tar vi en lugnare tur rakt fram följt av träning på torsdag.
Men idag tänkte dela med mig lite av det vi fick lära oss förra veckan när vi var på Föreläsning med Brithe Vogelius.
Hon började kvällen med att ta fram grunderna i ryttarens bärighet
*Rörlighet
*Stabilitet
*Balans
*Följsamhet
*Muskelstyrka och avspändhet
*Koordination
*Tajming och känsla
Visste ni att män och kvinnor är olika? Klart ni visste det i största allmänhet, men att det är skillnad på oss mer fysiskt.
Män har lättare med stabiliteten medans vi kvinnor är rörligare. Det innebär att vi får träna på olika saker för att nå samma mål.
Man måste tänka på sin symmetri. Hur står vi när vi står still en längre stund? Hänger vi alltid på samma ben eller står vi stabilt med lika mycket tyngd i båda benen? En ryttare nämnde hon, som faktiskt alltid stod "med båda fötterna på marken" var Mattias Jansson. Han var väldigt symetrisk sa hon. Likadant är det med händer/armarna. Använder vi vänster lika mycket som höger när vi borstar, mockar, bär vatten osv. OM vi inte gör det borde vi träna upp vänster mer. Vi kan ju inte rida mer med höger tygel, då kommer hästen aldrig bli rak och liksidig.
Ett vanligt fel när man rider är att man tittar ner. Birthe satte sig på i sadeln som hon hade med sig och visade vad som händer när man tittar ner och ska lägga en volt. Jo då hamnar vikten på ytter sittben och där vill man ju inte ha vikten när man svänger. Så höjde hon blicken och visade igen när man svänger, plötsligt var vikten på inner sittben, precis som det ska vara!! En liten detalj som gör sån skillnad. Prova själv!
Hon förklarade också att man måste vara i fysisk och psykisk balans. Är man i balans så behöver man inte ta ut rörelserna så mycket, man är "centrerad" medans om man är stressad flaxar man runt mer och är yvigare i sina rörelser.
Ridning är en sport med känsla och vi ska rida med i rörelsen, inte emot!
Om man är osäker på om man sitter rakt i sadeln med lika mycket vikt på båda sittbenen kan man rida med tyngder på benen. Tar man dessutom bort stigbyglarna märks det ännu mer. Rider man med tyngderna ett tag så lär sig kroppen och musklerna att vara mer följsam och man kommer tajtare ner i sadeln. Det ska jag prova någon dag tänkte jag
När man rider måste man vara ganska stark i sitt skulderparti. Där har männen en fördel igen, de är hela 50 % starkare än oss generellt.
Vi får bäst position när överarmen hänger lodrätt nedåt och med armbågen böjd. Då har vi styrkan, rider vi med raka armar (som jag ) har man inte alls den styrkan att hålla emot.
En muskel som är avslappnad reagerar snabbare och ger bättre effekt. En spänd muskel är ju redan "upptagen" med annat så när det väl händer något är den inte lika snabb som en avslappnad muskel. Ju mer man kniper, desto långsammare blir man.
Man måste som ryttare lära känna sin kropp, hur sitter vi? Vad händer om jag lutar till höger? Åker benen fram eller bak? Hur fördelas vikten på sittbenen? Är vi raka i sidan eller viker vi oss? Många frågor att ställa till sig själv.
Om du sitter i sadeln, kan du böja och vrida överkroppen? Vad händer med skänklarna när du vrider din överkropp som du gör i en volt? Jo ytter skänkel åker bak och inner fram = korrekt! OM du istället är stel och orörlig kan skänklarna hamna precis var som helst
Hur får vi då bärighet?
HUVUD
Jo, man måste börja i toppen, huvudet!
Det är vår viktigaste kroppsdel, vår kompass. Vi kan aldrig få en bra hållning om huvudet hamnar på sne, he he
Vi ska titta långt bort, hålla blicken horisontellt, inte ner och inte upp utan bara rakt fram. Kroppen följer huvudet och sträcker på sig. Tänk på den "Atletiska positionen" och sträva efter en lagom dos av muskelspänning.
Vi kan träna hållningen på tex en Pilates boll. Sitt på bollen och studsa! Håll blicken långt framför dig. Titta INTE ner! Väx istället uppåt. Sitter vi i sadeln och tittar för mycket nedåt är det lätt att skänkeln åker bak och hälen kommer upp.
SKULDROR
Efter huvudet kommer skuldrorna. Vi får akta oss för att inte bli för korta på framsidan framför axeln. Töj och värm upp innan ridning. sträck upp en arm. Ta tag med den andra handen och dra åt sidan.
Jag fick testa att lägga mig på golvet på en skumgummirulle. Den låg längst ryggraden. Så skulle jag sträcka ut armarna och sen tänja dom mot golvet. Låter kanske lätt men oj va det tog emot!! Har haft träningsvärk ett par dagar efter denna övning.
Vi måste tänka på att hålla hela överkroppen stabil. Bålen, axeln, armbågen och handleden. Axlarna ska sträva bakåt.
Knyt handen runt tygeln, rid inte med en "öppen hand" Ha tummen överst som ett lock!
BRÖSTRYGG
Bröstryggen är en del av kroppen som stelnar med åldern. Runt 35 går det utför, därför måste vi vara extra noga med att hålla denna del i trim. Man kan tänja med hjälp av en rulle men inte längst ryggraden utan vågrätt istället. Lägg rullen vid BHbandet, rumpan i backen och knäna lätt böjda, luta bakåt. Håll händerna antingen bakom nacken eller i kort på bröstkorgen, allt efter vad som känns bäst.
LÄNDRYGG
Ytterligare en viktig kroppsdel. Att tänja djupa höftböjarmuskeln kan hjälpa mot svank. Vi fick känna på en övning där vissa deltagare kunde lägga sig dubbelvikta medans andra såg ut som stela fågelskrämmor.
Höftböjarmusklen ska vara lång och sitsen blir mycket bättre om man värmer upp och tänjer ut den muskeln innan ridning.
BÄCKEN och HÖFTLED
Ett parti där vi lätt spänner till och blir stela = oföljsamma
Pilatesbollen kom fram igen och på den kan vi träna upp just bäcken och höftled.
Kontrollera att det går att "vicka" på bäckenet åt alla håll.
KNÄLED
Viktigt att inte knipa med knäet men tänk på att alla ryttare har olika vinklar på knäna. Alla kan inte sitta med sina fötter rakt fram, det är en fysisk omöjlighet. Man måste hitta "sin" vinkel och bli stabil i den.
VRISTER
Här måste vi vara rörliga och liksidiga! Mycket av hästens rörelse märks här.
Vi ska lägga tyngden i stigbygeln på den "stora trampdynan" (stortåleden) Om vikten vill smita iväg utåt kan det hjälpa att sätta en kilformad stigbygelplatta.
Man kan ha olika starka vrister och olika balans. Det kan tränas upp på en balansboll. Stå på den svaga. Blunda och hitta balansen!
Hon visade också hur man kunde börja ridpasset med att hitta balansen genom att stå i stigbyglarna och luta lite lätt framåt. Känn hur du sviktar i höft, knä och vrist. Luta mer framåt, hitta de mothållande musklerna i rumpan. Luta tillbaka lite utan att sätta dig och hitta de mothållande bukmusklerna. Gör likadant i sidled, hitta de mothållande musklerna. Lär dig hur just din kropp fungerar!!
När vi tränar alla dessa kroppsdelar strävar vi efter en "automatisering" så att allt funkar och att vi slipper tänka på det hela tiden.
På vägen dit kan vi stöta på en hel del problem.
Sadeln kanske helt plötsligt inte passar oss.
Vi kanske inte kan driva hästen framåt.
Ytterhjälperna hamnar på villovägar och i värsta fall får vi led/muskelbesvär.
Birthe berättade att toppryttarna ofta använder sig av en trygg och stabil häst när de tränar sitsen just för att inte förstöra tex en ung och känslig häst.
När alla bitar faller på plats, kommer vi sitta i en lodrätt sits med spänst och harmoni
Ja, det var en liten del av det vi fick ta del av!
Å du som inte köpt/läst hennes bok än, vänta inte!
Den är otroligt bra och mycket lärorik!