Direktlänk till inlägg 23 juni 2010
Stel och stapplig gick Latin i hagen tillsammans med sin flickvän, Bella.
Undra varför han är så kantig just nu?
När jag red på banan igår, tyckte jag att han var aningens svagare vänster bak. Det märktes väl i galoppslutan, höger galopp. Han saktade av 2 gånger innan vi lyckades. För övrigt gick han kanonbra. Var fin i munnen, mjuk i sidorna. Lite lite seg men jag red utan spö och då brukar ju inte turbon fungera så bra.
För att komma ner i sadeln la jag upp stigbyglarna och red utan större delen av ridpasset.
Avslutade med att skrittade ut.
När jag ställde honom i stallgången eftersvettades han väldigt mycket runt vänster knä (bak) Märkligt...
På vägen hem från tävlingen på Öland (för ca 1 månad sen) köpte jag en ny fin sommargrimma till Latin. Igår fick han testa den. Visst blev han fin
Jag funderade en sekund på om jag skulle ha masserat honom idag, men det känns som knackigheten sitter mer i leder/skelett. Muskerna är ju ovanligt fina.
Valde istället att ta en lång runda i skritt. Tänkte att då har jag lång tid på mig att känna efter och fundera på vad som är fel.
Sadlade med ett rent och fint schabrak. Skippade benskydd och bett, valde att rida på hacket istället. Dissade ridstövlarna och tog på shortchapsen istället. Jag tog inte ens några hanskar, tänkte bara rida på långa tyglar och det borde funka utan vantar Självklart åkte hjälmen på! Den rider jag inte en meter utan. Vill inte ens köra utan hjälm. Jag vet ju hur lätt man går sönder om man hamnar i backen....
Det behövdes nästan en gaffeltruck för att få ut Latin ur stallet. Han var sååååå seg och böjde knappt på benen.
Så fick han syn på något och vaknade till
Uppstigningspallen verkade ha fått fötter, för att jag skulle kunna komma upp så letade vi upp något annat man kan kliva på. Hittade en stock en liten bit från stallet och där satt jag upp.
Skittade iväg på långa tyglar och jag tror nog Latin hade listat ut min plan för kvällen för han gjorde ingen brådska för att gå på framåt. Fick smacka till och då kom han igång och började skritta genom hela kroppen.
Han kändes jämn och relativt mjuk.
Skrittade in på en stig. Latin snodde då en mun gräs....
Äh, vi är ju ändå på softis-ritt, då kan han väl få smaka lite grönt.
-"Latin, var det inte lite dumt att välja en taggig tistel när du väl får chansen att beta ute" frågade jag honom
Tydligen gillar han tistlar för han snappade åt sig en till innan vi kom ut från stigen.
Vi fortsatte att skritta och det var ganska rogivande att bara lufsa fram i skogen. Dock tröttnade jag och min rumpa efter ca 25 minuter. Men men, jag höll mig till planen och fortsatte att skritta. Rumpan fick stå ut med en låååååång skrittrunda.
Vi var ute i 45 minuter och de sista 10 minutrarna gick han på riktigt bra. Han var rörlig i hela ryggen, rörde sig lika mycket överallt. Kunde inte känna någon knackighet alls. I morgon får han vila! Det tror jag han behöver