Direktlänk till inlägg 23 februari 2011
Det blev en kort arbetsdag idag. Redan halv tre stämplade jag ut "flexuttag" och körde mot Jämjö. Det har nästan precis på dagen gått 8 veckor sen Latin skoddes och han får INTE bli lång i tårna. Vår nya reserv-hovslagare kom nästan på pricken kl 15. Latin höll sig betydligt lugnare denna gången och jag behövde varken skämmas för en stimmig dressyrhäst, svullet skap eller för kiss i stallgången.
Micke var väldigt nogrann och synade hovarna från alla vinklar innan han satte igång med skoningen. Han lovade att snön snart skulle vara borta och satte därför inte på några snösulor. Nä, men han förklarade vad som kunde hända OM snön försvinner och hästen går med snösulor en massa veckor på barmark. Då kryper det in grus mellan hästens sula och snösulan. Där ligger det sen och nöter och kan i värsta fall skada hästens sula. Vi valde därför att inte sätta på sulorna igen. Vi diskuterade även om han skulle ha ringskor eller om det räckte med överrullningsskorna och kom fram till att det sistnämda var bäst.
Någongång mellan vänster fram och höger bak började Latin bli lite stökig. Han krafsade med frambenen och såg besvärad ut. Jag som känner min häst ganska bra, förstod direkt att han var kissenödig. Tog en kik och visst hade han halat ut halva... Han fick gå in en sväng i boxen och det tog inte många minuter innan han gjorde en mindre insjö i torven.
Sen fick Hovis jobba vidare med de övriga fossingarna. Då dyker vår kära stallkamrat Malin upp. Hon undrade frågvist varför jag inte hunnit mocka, ha ha! Jo för att jag kan inte prata och mocka samtidigt
När alla skor satt på plats och broddarna var i skruvade, passade jag på att boka en ny tid direkt. Tänkte det var lika bra så slipper man jaga den stackars hovslagaren i ur och skur.
Jag slängde på sadel och träns och Malin likaså, sen gav vi oss ut en runda INNAN solen hunnit gå ner. Vilken vardags lyx!!!
Vi tog Grisarundan och eftersom någon så vänligt har fyllt på snölagret med 10 cm hade vi ett mjukt fint underlag på vissa ställen (på andra liknade det mest en isbana) Vi travade över en härlig och fin äng. Hästarna gick brevid varandra och såg så lyckliga ut! Sen passerade vi en lite bäck där det är lite trångt, där är det skritt som gäller, vidare ut på nästa äng.
Även här kom vi fram i trav å så nästan samtidigt gav vi galoppskänkeln och lät hästarna galoppera fram i den mjuka snön. Lungt och fint! Ingen stress eller bus, bara jämna stora språng. Bella frustade och Latin tog i ända i från tårna.
Härligt!!! Å det bästa av allt var att Latin varken kändes som en trähäst eller en uppstoppad giraff.
Sen blev det skitt en bra bit, burr så kallt det genast blir. Tror det var som vanligt - 6 grader men utan ishavsvindar. Vi travade en liten bit till på vägen hem och det gick som på moln. Fina Latin var så lätt och taktmässig att ingen hade gissat på att han är sjukpensionär!!
När vi närmar oss stallet passerar vi en annan gård med hästar. Där står en unghäst, tror det är en Ardenner, bakom en buske. Den stå helt still men Latin tvärnitar! Ha ha, sen kliver han vidare när han upptäcker att det inte var någon dinusaurie. Ardennern får fnatt och drar en bockserie så marker gungar. Vilken maffig häst, så tung men ändå så smidig.
När vi kommit hem var det bara resten kvar, mockning, hö, vatten osv... Jag kan bara säga att jag var som en nerfrusen köttbit när jag väl satte mig i bilen på väg hem.... Å så hotar de med - 20 grader i natt. Gissa hur kallt det är i Blekinge? MINST -98 grader