Lördag:

Ja, då kom vi till den dagen då Latin och hans kära flickvän, Bella skulle delas. Jag tror att det var vi, de tvåbenta, som tog det hårdast.

Hästar är kloka djur och förstår mer än vad vi tror. De har vetat länge att denna dag skulle komma och båda har faktiskt tagit det hela med ro.

Bella följde snällt med in i släpet, hon var lugn när vi lastade ur henne och hon kände igen sig box.

Nu behöver hon bara ett par dagar att lära känna sin nya hagkompis och kompisen likaså. Det går inte att förvänta sig att hästarna "klickar" direkt, man måste låta det ta den tid det tar.

Likadant är det med Latin och Lilla G. För det första var den lille tveksam till att bli fångad, sen ville han inte gå ut ur hagen. Han och Latin trodde ju att Bella var med tillbaka i släpet när jag kom hem. Å när det inte kom ut någon Bella, drog lilla G genast slutsatsen att det var han som skulle in i släpet. Men med lite övertalning följde han med bort in i Latins hage.

De var inte alls speciellt intresserade av varandra till en början. De gick i var sin hörna och tuggade. Men till slut möttes dom...

Ett litet pip kom och något framben i luften... sen var det lugnt. Tills det knakade i skogen och båda for iväg som blixtrar. Först Latin...

sen den lille....

Ha ha! Jag har aldrig sett Latin ha så bråttom!

De lugnade sig men höll sig en bit ifrån varandra ändå. Det var inte förrän framåt kvällskvisten som de började hänga ihop.