Direktlänk till inlägg 20 november 2011
Natten har passerat och alla hästar var på rätt plats i morse.
Jag klurade lite på hur jag skulle få ut Fölsing i hagen utan att mamma Amelia skulle hänga med och kom på en listig plan. Å den lyckades men mamma-häst blev inte alls glad. Fölsing tog det hela lite lugnare. Han tyckte de andra hästarna såg intressanta ut.
Amelia är normalt sett en väldigt lugn och sansad dam men idag var det för mycket känslor med i bilden. Hon hade absolut inte lust att gå in i släpet och åka hem till småland igen. Hon var mest arg för att jag hade snott hennes pojk. Så hon skrek å han ropade tillbaka... vilket gjorde att hon blev ännu oroligare.
Ingen bra kombination. Så jag och min bästa hjälpreda Malin tänkte till och beslutade att förflytta oss en bit bort så att mor och son inte hörde varandra. Vår idé gav resultat och strax efter hade vi lastat en styck skimmel. Sen gav vi oss iväg.
Det är många mil till Vrigsta och det var skönt att se att det var en lugn häst som stod i släpet när vi var framme. Hon kände genast igen sig och gick gladeligen ut i sin hage och tog en stor tugga ur höbalen.
Så fort Theo var matad och blöj-bytt vände vi tillbaka mot Blekinge igen.
Under färdens gång fick jag ett mms av Roger med den här bilden.
Alla ser lugna ut och njuter av lunch-höet.
Trots att vi skyndade oss hann det bli mörkt men jag släpte likväl ut Latin ur den lilla hagen och in till Fölsing.
Det blev inte direkt några pussar och kramar men likväl inget slagsmål. Latin talade om för ynglingen att det var han som bestämde och all mat tillhörde honom, ha ha
Jojje får vänta tills i morgon innan han får vara med och leka.
Vill ju inte chocka lillebäbis utan vi tar en sak i taget.