Direktlänk till inlägg 17 april 2012

En dröm

Av Natalja - 17 april 2012 21:00

Jag har en brun häst. Han har varit min häst, vän och tävlingskompis under många år.

Vi har haft många roliga och trevliga stunder ihop men också många jobbiga perioder med svett och tårar.

Han var redan som unghäst en väldigt lugn och snäll liten hingst. Han blev så småningom valack och jag hade inga som helst problem att rida in honom.

Hösten år 2000 hände något som förändrade denna fina unghäst. Han fick en erlichias-infektion och sen dess har inget varit sig likt. Han blev slö och stel. Musklerna var ömma och emellanåt kändes han vinglig.
Vi har kämpat och försökt i många år att hitta lösningen på hans problem. Vissa saker har hjälp, andra har stjälpt!
Med åren har vi funnit små men viktiga detaljer som har fungerat. Mängden mat, motion, variationen av motion och utrustning. Ja till och med tränarna måste vara rätt för att det ska fungera.


Sista sommaren med Göran, eum... jag menar Latin, var sommaren år 2010. Det var den sommaren som vi äntligen nådde våra mål men samtidigt fick ett alldeles för tidigt avslut på våran tävlingskarriär.
Vi debuterade MSV dressyr, vann vår första körtävling och hade hittat formen som funkade.
Men så tog allt slut, Latins vardagliga knackighet övergick till hälta. Han hade överanstängt sina korta framben och fått kot och hovledsinflamationer i båda benen.
Veterinären vände ut och in på honom och hittade orsaken på röntgenplåten. Han hade skelettförändringar på halskotpelaren och i båda framkotorna. Veterinären trodde med all sannolikhet att detta kom från Erlichian.

Där tog vår saga slut.... MEN när jag nästan gett upp hoppet om min vän, vände det och han blev bättre i sina ben.
Efter många veterinärbesök var han så pass bra att han kunde fortsätta sitt liv som promenadhäst utan att ha för ont! Förra sommarens bete och vinterns lösdrift har gjort honom gott. Han har behållt hullet och de flesta musklerna. Visst kan han se lite stel ut men inte alls som han ibland gjorde när han stod på stall.


Min önskan är att jag skulle kunna rida kravlöst i skogen på ett skonsamt sätt så han håller sig mjuk utan att överanstränga sig. Men visst är det ganska naivt att tro att det skulle funka så lätt?!
Varför skulle han bära sig rätt och sväva fram i skogen nu när han är barfota och långhårig till skillnad från att ha varit i toppform? Han är ju fortfarande den där lata typen som inte gör något frivilligt.
Visst kan han ibland kännas pigg men det är oftast för att springa ifrån arbetet.


Jag drömmer om att kunna rida honom med lätta fina hjälper på ett mjukt sätt och han skulle svara direkt och med svävande gångarter ta sig fram i skogen likt en holländsk dressyrhingst.
Tro mig, jag kommer att få fortsätta att drömma!!
Han är inte lätt att rida, speciellt inte i rätt form.
Veterinären höll med till 100% att han inte får gå i "framstupa sidoläge" på bogarna utan måste bära upp sig bak och komma upp med manke och rygg.
OM Latin själv får välja så går han som en myrslog men näsan i backen och snubblar på minsta lilla barr.
Det är inte alls nyttigt!!

Mitt mål och för att komma närmare min dröm måste jag hitta ett sätt att rida honom på som inte kräver muskelstyrka eller skarpa hjälpmedel.
För ca ett år sen var jag och min gravidmage på kurs i Equibalance för Anneli.
Nu när jag har börjat rida lite mer på "riktigt" igen försöker jag hitta influenser från den träningen.
Förra ridpasset fokuserade jag på hans bakben men upptäckte en nakdel med att använda spöet.
Jag kan bara ta en sida i taget.
Idag bytte jag spöet mot sporrar. Ja, jag vet att det var lite aja baja på kursen men har jag dem behöver jag knappt använda skänklarna. De förfinar mina hjälper enormt!!
Jag valde att använda mina stjärnsporrar.  Det låter kanske som värsta tortyrredskapet men de är faktiskt väldigt milda och i stället för en traditionell sporre som bara petar in i sidan så "kittlas" dessa bara när de rullar lite lätt i sidan.


 


Som ni kanske vet så har jag ca 100 olika bett och det är få som funkar i Latins mun. De som passar bäst är de tjockare ihåliga. Jag har i vår ridit på ett massivt mässingsbett, det bytte jag idag mot ett ihåligt, å titta jag fick genast resultat!!


 


Skumläppstift!!! Det kommer inte gratis på den här hästen!

Så jag skrittade och skrittade och skrittade med tempoväxlingar för att aktivera bakbenen.

Försökte få till "gummibands" känslan och efter halva ritten kändes Latin riktigt fin.

Tog lite höger galopp (som fick klart godkännt) medans vänster galopp likande mest en trebent träbock.

Visst lossnade även den lite men vi får jobba vidare med det nästa gång.

Sista traven i lätt sits genom skogen gick lysande! Han var så lätt och fin med en lång välvd hals utan att vara framtung. Fina Latin!!


När ska mitt huvud förstå att han inte kommer att gå perfekt bara för att han är pensionär?
Tekniskt sett borde han vara JOBBIGARE att rida rätt nu än tidigare... jag kan bara inte få in det i skallen!!!!!!!


Avslutar med en bild från förr.
Kanske hjälper den att hålla drömmen vid liv.


 


 
ANNONS
 
Anneli

Anneli

18 april 2012 19:03

Så härligt att se dig rida igen!! Det känns verkligen bra för mig också att du tog in så mycket information på den korta tiden vi tränade. Du har verkligen rätt tänkande, så jobba lite mer med självförtroendet, så kommer det att bli hur bra som helst! Hör av dig om du vill ha lite hjälp på vägen :))

http://www.teamrohdin.eu

 
Ingen bild

Natalja

19 april 2012 21:38

Anneli: Tack snälla du!!
Jo då, jag sög åt mig informationen som en svamp : )
Det kan nog hända att jag hör av mig i vår.
Hjälp behövs alltid!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Natalja - Fredag 25 maj 19:45


I veckan hade vi besök av Hovslagaren. Han tyckte vi skulle plocka av skorna på Walle. Näää, tänkte jag, jag får ju snart börja rida igen!!Men min Hovis är en klok gubbe som själv gjorde en stor operation för några år sen och han tyckte jag skulle ta...

Av Natalja - Måndag 21 maj 20:07


    Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. En misstanke ledde till ett besök på vårdcentralen som sen skickade mig till gynmotagningen. Tre veckor senare operation...Läkarna hittade en gigantisk cysta på ena äggstocken. De har a...

Av Natalja - Torsdag 15 mars 11:51

När stressen tar över och sätter kroppen i obalans finns det en hel uppsjö av metoder att bli lugn igen. Jag har jobbat mer eller mindre aktivt mot detta i snart två år. Det är en lång tid och jag känner mig inte helt 100 än. Jo tankarna har jag gans...

Av Natalja - Måndag 19 feb 11:58

VAB för 4:e veckan!!!       Hästarna vilar sig i form....       Å det gör jag med      Men det ska vi strax ta å ändra på!! Har insett hur viktigt bloggen faktiskt är. Både för mig och andra    Så nu kör vi igång igen!!Häng ...

Av Natalja - Torsdag 4 jan 22:21

    Vi klarade nyår helskinnade!! Det är väl enda nackdelen med lösdrift, att det blir lite bökigt att få in alla hästar under tak vid tolvslaget.  Jag hade klurat ett tag på hur vi skulle lösa det hela och min plan fungerade.  Jojje och Fr...

Presentation


En stor, en liten
å så en mittemellan!

Latin

    

Svenskt Halvblod 1995 - 2015

e: Tamburin ue: Lansiär 

"Walle" Amazing Warrior

        

Svenskt halvblod född 2011

e: Warsteiner ue: Highlight

"Jojje" Little George

Shetlandsponny född 2008 

okänd härstamning  

Frami fra Ekeberg

  

Islandshäst född 2010

e: Nökkvi fra Efri-Raudalaek

Tidigare år

Arkiv

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

19 besvarade frågor

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ LATIN, en häst att minnas! med Blogkeen
Följ LATIN, en häst att minnas! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se