Visst var det nervöst, svettigt och väldigt jobbigt att ta sig igenom detta lilla dressyrprogram, men ack så roligt!!
Bella var superfin emellanåt.

Visst kom det lite spänningar, både från henne och mig men över lag gick det lysande!!
Har film på ritten, laddar kanske upp den sen (om någon är nyfiken)
Här kommer i alla fall lite blandade bilder från framridningen.

Fina BellaBus!!!   

Började denna ljuvliga vårdag med ett svettigt dressyrpass på Bella.

Lovar att berätta mer om det i morgon  

Ville inte rida Latin idag eftersom han verkade vara krasslig igår.

En promenad kan ju inte skada och varför inte ta två flugor i samma smäll.

Walle fick hänga med!

Jojje fick vara kvar i hagen, tror han blev lite putt minsann!

De var så duktiga och skötte sig utmärkt.

När vi var tillbaka fick de sitt lunch-hö. 

Jag packade nytt och mockade. Fyllde på vatten och slappade lite på bänken.

Sen fyllde jag deras hinkar med dagens ranson av kraftfodret.

Gick in på logen och placerade pojkarna vid varsin hink.

Borstade alla tre och kollade hovarna. Märkte då att Walle inte åt. Han stod bara helt still och flemade.

Tog bort hans hink och knäppte loss honom. Då börjar han skrapa och ville lägga sig ner!
Inte han också!!! Jag lossade de andra två och tog fram longerlinan.

Nu ville inte Walle hänga med ut ur hagen, så jag fick trixa lite och ta hjälp av Roger för att de andra två inte skulle hänga med.

Vi gick ner i skogen och han följde motvilligt med. Latin skrek hela tiden och det gjorde ju inte saken bättre.

En bit ner på vägen la han en stor bajshög. Det är bra!! Vi sniglade oss fram och han stannade oftare och oftare. Ville inte alls röra på sig utan tänkte vända hemåt.
Jag var envisare än envisast så jag gav mig inte. Vi backade och snurrade, gick runt trän och trixade. Till slut efter mycket om och men kom vi fram till den platsen som jag hade tänk att vi skulle gå till.

Där vände vi och hemvägen gick mycket lättare. Han skrittade på ordentligt och la en bajshög till.

Latin blev jätteglad när vi kom tillbaka. Jag släppte in Walle till de andra och gick sen in för att äta lite.

Roger gick ut efter en stund och då låg han och vilade i höet. Han såg inte ut att vara dålig, bara trött!!
Efter ytterligare en stund gick jag ut och då var han på benen igen.

Nu hoppas jag att det var ekollonen som spökat och att det hjälper att vi har stängslat in det området där de stora ekarna står.

Det fanns inga hästar på logen i morse som väntade på frukost. Alla tre stod istället i andra änden av hagen och letade.... ekollon!!
Jag passade på att mocka ut de få högarna som hamnat i halmen, hämtade deras hinkar med kraftfoder och ropade in flocken. Som vanligt var det bara 2/3 som kom in, den lilla svarta fick jag minsann gå och hämta!

Det har regnat i dagarna två men hästarna har hållt sig mycket under tak och var därför inte så farliga att borsa av.

Latin fäller så otroligt mycket!! Det bara yr hår omkring honom.

När alla var klara fick de återgå till hagen och frukosten serverades ute.

Jag packade hö och tvättade mina stövlar. Sen var det nästan dags för Theo-mat.

Efter lunchen stannade vi inne en stund medans Roger gick ut för att gräva lite.

Han kom in efter en stund och sa att Latin håller på att riva logen!!!
VA! Jag tog på mig och gick ut till djuret.
Jo då, han stod i dörröppningen och bankade i väggen med frambenen.

Det syntes att han hade rullat i halmen för där var det ovanligt stökigt.

Småpojkarna stod som vanligt lugn och still å åt.

Jag tog med Latin ut ur hagen för han såg inte alls kry ut. Så fort jag stannade började han krafsa med benet.

Hum, har han ont i magen?? Är det kolik på gång?

Jag har ju tagit hand om en hel del kolikhästar men mina egna har aldrig varit dåliga.

Är det ekollonen?

Var det för att de åt kraftfodret innan höet?

Funderingarna snurrade i huvudet medans jag kollade hans temp. 37,5 grader - ingen feber

Om det nu var magen så är ju den bästa medicinen rörelse.

Jag börade gå vägen ner mot byn.

Han var dåsig och trött. Reagerade knappt på det vi passerade.

Islandshästarn gnäggade och sprang. Latin tittade inte ens på dom.

När vi kom till Vinberga gård och alla korna kom springande, DÅ satte han upp svansen o taktade lite.

Sen vandrade vi vidare, över E22:an och in i Ramdala by.

Den är ju inte så stor så vi var snabbt framme vid vägen igen.

Oj, hur ska vi komma emellan där?

Det gick att trixa in Latin i öppningen sen skyndade vi över vägen. Det är ju ganska gott om trafik på denna europaväg. Vi gick sen vidare upp på Bäckarebodavägen.

Pust, mina ben och fötter började tröttna så jag saknade ner tempot en aning.

Vi mötte en man med hund och Latin såg mer och mer vaken ut.

Han gick med hela tiden utan att försöka lägga sig eller skrapa, så om han hade lite kolik-känning så borde det inte varit så alvarligt.

Innan vi genade genom skogen, hälsade vi på grannhästarna och deras mattar.

Först kom Ulrikas katt och gosade med Latins bakben. Han stod still och brydde sig inte nämvärt, nä inte ens när hon hängde sig fast i hans svans.

När hönsen med tuppen i täten dök upp, ja då kom en reaktion. Han tyckte nog de såg lustiga ut för att inte tala om hur märkligt de låter.

När vi landade med spagettiben hemma på gården fick Latin äta lite gräs, Det brukar ju få igång magen bra.

Gissa om han blev glad?!

Mmmmmmmmmmmmmums så gott!!!
Bara lite till!

I hagen väntade två små med glada gnäggrop. Latin såg inte alls glad ut utan körde ut de från logen.

Sen ställde han sig och vilade lite efter den långa promenaden på ca 2 timmar.

Sen drack han enhel del vatten och det tycker jag var ett gott tecken på att han mådde bättre.

Jag gick ut med lunchhöet och alla tre traskade dit för att smaka.

Under tiden de åt gick jag ut i hagen och stängslade in den värsta ekollonhörnan i hagen.

Jag vet ju inte om det är denna ekorrmat som gjort honom dålig men det är lika bra att avgränsa tillgången.

När staketet var på plats gick jag tillbaka till Latin för att se hur han mådde.

Då hade han gått in på logen igen... och ja. Man kan väl säga att han sov!!  

Vi har och kommer att gå ut med jämna mellanrum för att se så han inte verkar vara dålig.

Jag hoppas verkligen att det bara var en känning och inget mer!

Tänkte ta en trevlig liten ridtur på min gamle häst.

Hoppade i ridbrallorna och stegade ut i mina röda stövlar. Hittade honom i den nya delen av hagen och han följde snällt med ut. De andra två små hade också gärna hängt med, men de fick allt stanna kvar innanför elstaketet.

Placerade Latin utanför mjölkrummet. Där stod han lugnt en stund, sen var det tydligen något läskigt i skogen så han svängde runt och såg lite vild ut.

Mer än så blev det inte och jag fortsatte att göra honom klar för ridturen.

Bytte fulnosgrimman mot den svarta halvbreda aachennosgrimman.

Hoppade upp med hjälp av min lilla IKEA-pall. Sen gav vi oss iväg mot skogen.

Tydligen var det där det läskiga befann sig. Han trippade och spände upp sig som en fjolla.

Han var ju riktig trevlig att rida, inte alls som en stelbent mammut.

Men men.... lyckan var kortvarig. När vi kommit ner en bit så var all energi slut och han blev segare än sirap,

Så resten av ritten bestod av "väcka brun-björn"

Det gick så där... Han skulle behöva ridas igenom så alla stela delar lossar.

Får lägga upp en plan på hur han ska ridas/motioneras.

Hemma igen och tillbaka i hagen.

Hum.... det är något skumt med de där två  

Jag har trott hela dagen att det är söndag!!

Tokigt det blir med röda dagar och ledighet (trots att jag är "ledig" hela tiden   

Hästarna har roat sig med att leta ekollon hela långa dagen.

Veterinären sa att det inte var någon fara om de åt en del så länge de får annan mat och inte sätter i sig kilovis av de. Jag är inte så orolig över att de ska äta för många, däremot har det varit en skräphög i ena änden av hagen och vi har plockat bort hur mycket gammalt skrot och glas som helst. Nu när hästarna går där och bökar så hittar de mer farliga saker. Det blev att jag också fick gå och böka efter vassa föremål och jag hoppas verkligen att jag fått bort allt nu. Vill inte hitta någon av pojkarna med trasig näsa eller med bara tre ben.

Hur som helst, efter en stunds frosseri såg de ganska nöjda ut.

De placerade sig så de höll vakt år var sitt håll.

Jojje ser väldigt liten ut i denna stora hage  

När jag gick runt hönshuset fick jag denna vyn istället.... Kolla Latin fölar!!

Hi hi!!

Jag sparade Latin idag och åkte istället ut till Malin och Bella i Jämjö.

Det blåste kallt idag och Bella var laddad till tusen.

Hon svävade omkring på banan med höga knälyft och en tjusig svanhals.

Det bästa man kan göra då är att börja rida henne! 

Sätter man lite tryck i henne så börjar hon jobba med de där vita bakbenen på rätt sätt.  

När jag fått lite mer kontroll på damen, var hon väldigt ridbar!! Jag kunde rida med millimeter fina hjälper och hon svarade fin fint! Däremot hade jag ingen kontroll på min pösiga kropp!! Hum... hinner jag få ordning på den inom en vecka??

Vi tänjde lite på traven.. synd bara att jag har så svårt att sitta ner i den farten.

Sen avslutade vi dagens träningsritt med en riktigt trevlig trav  

(kolla, jag lyckas ju till o med sitta ner!!)

Duktig liten Bella!! Hon fick trava av sig under lättridning och jag fick vila sidofläsket.

Det var allt för denna gången.

Hoppas ni haft en riktigt härlig påsk med god mat och skön ledighet.
I morgon börjar vardagen igen   

Skulle tömma telefonen på dagens bilder och såg då att förra ritten låg kvar där och väntade!
Tokigt va! Så jag får väl börja med en liten tillbaka blick från skärtorsdagen.

Det var ju lite blåsigt och Latin som faktiskt har ett ganska bra hästminne, kom ihåg att vi hade sett monster sist vi var ute. Han spanade och var på helspänn..... men han hittade inget farligt.

Vilken besvikelse!!! Men så när vi vände hemåt, ja strax innan vi passerade Ulrikas hus såg han något liiiiite farligt.

Tuppen och hans hönor traskade runt i hästarnas halm och det tyckte Latin såg intressant ut, inte speciellt farligt som han först försökte inbilla mig.

Sen fortsatte vi hemåt och tänkte ta posten eftersom vi ändå passerade brevlådan.

Oj oj oj, så långt ner den satt!! Omöjligt att nå. Jag fick helt enkelt hoppa av.

Typiskt nog var det ingenting i lådan  

Torsdagens ritt gick i sakta mak. Latin kändes ganska stel i hela kroppen. Han var ganska framtung och ovillig till arbete. Just denna ritt gjorde jag ingenting åt det mer än att jag i princip skrittade hela rundan.

Han fick gå med hacket och jag testade att låta honom hitta balansen själv, då höll han på att stupa!!
Nä, det funkar inte!!

Hur som helst blev det bättre mot slutet och efter hönsen kändes han så fin som bara han kan kännas  

Solen var med oss hela rundan och Latinen var ganska trött när han väl var tillbaka i hagen.

Det roliga var att de andra två,  som INTE varit ute såg lika trötta ut  

Jag tror att vårsolen gör fällande hästar trötta!

Vad hände idag då??

Jo, vi började med att mocka och putsa betet.
Ska bara klippa bort lite mer törnebuskar och björnbärsrevor, flytta staketet och dela av hagen i tre delar....

SEN är det klart för sommarsäsongen. Ja, gräset får ju gärna växa lite också. Annars blir det inte mycket för pojkarna att äta.

Jag lurade ut Tiinen och ställde honom utanför "mjölkrummet".

Bläk va hårig jag blev!!! Hans bruna lurv hamnade överallt på mig å inte såg han renare ut för det. Alldeles dammig i pälsen var han   Sen slängde jag på sadeln och tänkte ta tränset, men..... så ångrade jag mig och tog bara ett par tyglar. Knäpte fast dessa i grimman och sen gav vi oss iväg.

Eftersom det knappt går att ställa, svänga eller stanna med grimma så tänkte jag om. Jag fokuserade till 210 % på hans rumpa och bakben. Med hjälp av min lilla pekpinne påminde jag honom att lyfta lite extra på bakbenen. Hur? Jo precis när han lyfter ett av bakbenen så petar jag på det låret. Jag gör så tio steg och byter sen.

Det ska inte vara någon pisksnärt eller bank, bara ett pet... det räcker!!

När jag tyckte att jag fått rätt respons lät jag honom gå tills det var dags att påminna latmasken igen.

Man kan inte nöta för länge med någonting för då kan en viss imunitet uppstå. Jag övergick istället till att flytta brun häst från vänster sida av vägen till höger osv. Målet var att med vikthjälperna få honom att gå i sidled och jag lyckades ganska bra. Ja det gick så pass bra att Latinen började gå i rätt form  

Det har jag väl aldrig någonsin lyckats med. Jo visst har han gått i form, men inte i skogen i GRIMMA!

Jag blev så glad och klappade om honom!! Ha ha, han stannade och glodde på mig som om jag blivit tokig.

Bara för att testade jag att trava ett par steg, det gick inte lika bra som skritten men fick ändå godkänt!

Duktiga lilla brun. Brum hör jag då! Vi har inte långt kvar hem och jag skyndar på för att inte möta detta brum på den smala lilla grusvägen. Vi hinner precis i på gårdsplanen och vänder lagomt tills den gigantiska jättetraktorn passerar. TUR att vi inte mötte den i skogen. Den täckte liksom vägen och lite till!!

De yngre blev väldigt glada att se farbror Latin igen.

Ännu gladare blev de när de upptäckte att det även var matdags. Mums!!

I morgon blir det Bella-ridning igen. Jag har liksom anmält oss till en programridning nästa vecka    

Trots vinterkalla vindar och snöstänk från himlen, gick vi ut i ottan för att färdigställa hästarnas nya, större hage.

Vi drog eltrådar, knöt handtag och såg till att det var ström överallt.

Under tiden stod hästarna utanför logen i en liten liten liiiiiten hage. Latin var sur som ättika  

Dels tyckte han det var kallt, plus att de små hela tiden busade och bet i honom.

Stackars Latin!! ha ha!

När allt var klart och jag öppnade upp den lilla hagen, stod han fortfarande kvar och tjurade.
Jag fick smacka på honom för att få honom att gå bort mot öppningen.

ÅHHHH så lyckliga!!
Jag trodde de skulle rusa runt mer, men det verkar vara mest intressant med det som var ätbart.

Hästarna fick gå där och upptäcka den nya världen medans vi tvåbenta gick in för att äta lunch.
När jag kom ut igen tänkte jag ge hästarna sitt kraftfoder och var då lite orolig att de inte skulle vara intresserade av att komma in.

Jag tog hinkarna och ställde mig i öppningen.

Ropade på Latin och rasslade med hinken.

Inga problem!!
De kom ju som ett skott  

Men vänta lite.... det var ju bara två som kom. Vart är den lille svarta??

Oj, han var kvar i den nya delen av hagen och kunde inte förstå hur han skulle ta sig in på logen.
Stackars liten! Jag tog hink och grimma för att möta upp honom i hopp om att han skulle hitta "hålet"

Så där ja!!  

Önskar vi på Lycke!!

Theo har en alldeles egen hälsning   

Inte ens jag förstår vad han säger men att det handlar om sjöfåglar råder det inga tvivel om