Direktlänk till inlägg 12 juli 2012
Idag fick jag ett ryck, ett kör-ryck!
Ja, jag är på tok för dålig att glädja min bruna häst och låta honom jobba framför vagnen.
Det är ju flera veckor, ja nästan månader sen han fick ta ett pass i selen.
Krånglade fram vagnen, letade upp alla delar på selen hämtde en styck Tiin i hagen.
Han får ett helt annat uttryck när han får på sig selen. Först kan man tycka att han ser trist ut men jag ser ett annat lugn i ögonen och en mer avslappnad kroppshållning.
Han ser säker ut, självsäker liksom!
Trots att det ibland går lång tid mellan körturerna så är han alltid en klippa att spänna för. MEN jag tänker säkerhet före allt och går ett par varv med selen runt vagnen och visar den för att det inte ska komma som en överraskning. Han har trots allt skygglappar och det kan göra att han uppfattar saker annorlunda.
Så, då var vagnen på plats!
Eftersom vår fina grusväg har ett täcke av vassa stenar vill jag inte ge mig ut på den med vagnen. Då måste vi gå mitt i vägen där stenarna är som ondast. Istället körde jag i hagen. De små gick i vinterhagen under tiden.
Det var tajt att köra in genom grindhålet men vi klarade det galant. Skrittade runt i den bortre delen och gick även upp för slänten ett par gånger. Bra träning för rygg o rumpa (Latins rumpa alltså, min fick vila denna gången)
Sen körde jag bort till den andra änden, där är det slätare och bättre med plats.
Fortsatte att skritta och checkade av styrning och broms. Latin lyssnade bra och var väldigt mjuk och fin i tömmen.
Efter en stund bad jag om trav och Latin var inte sen att svara! Vips travade han på i en härlig takt!
Precis som i ridningen så låter jag honom vara öppen i formen och låter honom hitta balansen själv. Det gör att han använder sin kropp bättre och får ett helt annat påskjut nu!
Å det tog inte lång tid innan han själv kom ner i form, fortfarande i en bra form utan att bli framtung.
För att han inte ska vakna upp i morgon med träningsvärken från HELL, så tog jag det lite piano och travade bara en kort stund. Lät honom nästan stanna av sig själv.
Avslutade med att skritta ett par varv till i hagen.
När vi traskat runt i ca 30 minuter var det dags att avsluta. Hörde då de små skrika efter storebror.
De hörde säkert att vi var uppe på ängen men de såg oss inte.
Istället för att göra halt på gårdsplanen och sele av, fortsatte jag och svängde upp på Åkes väg, den som går längst med staketet till vinterhagen. Walle kom som en katapult och undrade vad vi pysslade med. Jojje med sina korta ben kom en stund efter. Han tyckte också det var en intressant mojäng Latin hade efter sig.
Vi lyckades på en väldigt liten yta vända tillbaka och då tog jag upp kameran för att filma lite
Så nu har unghästarna fått se en vagn för första gången! Å inte tror jag dom blev avskräckta
Efter äventyret på skogsvägen stannade vi på gårdsplanen och MrTiin såg oförskämt nöjd ut!!
Ja kolla!!! Han har till o med skummat!! Det lyckas jag ju inte ens med när jag rider
Innan jag släpte ut Latin i hagen lovade jag att det skulle bli fler turer med vagnen i sommar!!