Alla vet kanske inte att jag är en inflyttad Bleking.

Det var i min ungdom som jag tog mitt pick och pack (vilket bestod av en säng, lite kläder och Latin) och flyttade hit till Karlskrona. Det var sommaren 1998 och jag minns det som det vore igår. Latin var blott 3 år gammal och jag endast 22 år. Lämnade mor och far för den första förälskelsen (som för övrigt tog slut)

Men hästen har jag kvar!!
Å hade jag inte flyttat hit så hade jag kanske aldrig träffat den ÄKTA kärleken, Roger   

Hur som helst... det var ju inte mitt förflutna jag tänkte språka om  utan helgens bravader.

I lördags gick Roger upp så där snortidigt för att åka hela vägen till Mantorp för att titta på bilar.
Jag och Theo tog en härlig sovmorgon och när vi ätit frukost och rastat hundarna fick jag en sprudlande idé om att åka till HÖÖKS i Kalmar. Det har ju i dagarna kommit ut en ny katalog och visst är det mycket roligare att känna live på grejerna än att bara drägla över dom i katalogen.

Höökshästen!

Tänkte även besöka min favvoaffär Kings.

Ve och fasa!! När jag väl kommer till Kalmar och för en gång skull hittat direkt till Kings... så finns det inte längre någon hästaffär där!!! Nä, istället står jag utanför en Elda butik där de säljer braskaminer!!!
Det är ju bedrövligt! Vart har dom gjort av Kings Saddlery?? Det måste jag forska i.

Styrde istället kosan mot köpcentet Giraffen och slank in på McDonalds eftersom mat-klockan ringde.

När vi väl kom in i Butiken och alla fina träns hängde där och ropade på mig, ja då drabbades jag av snålheten.
Jag kunde inte hitta någonting, inte ens en påse gummiband, som jag behövde!
Kan ju inte köra 8 mil och komma hem tomhänt, nä det går ju bara inte.

Frågade Theo om han ville ha något till Jojje. Men även den ponnyn har redan två träns, en sadel, två schabrak, en sele + vagn..... å han är inte ens tam än!!
Då frågade jag istället om Theo själv ville ha något. Vi gick till hundavdelningen å där fick han syn på något!

En roligt bit-leksak i form av en glad groda! Theo blev helt lycklig när han såg den och hoppade i vagnen. Den fick det bli! Väl framme i kassan lämnade jag fram en blöt lapp med streckkoden. Grodan höll Theo stenhårt i   

Ikväll har hästarna fått en myskväll inne på logen med kraftfoder och rykt.

Måste mäta Walle igen, han är ju helt enorm nu.. tror han är runt 170!! Nä inte riktigt men kanske 155   

Kunde tvärr inte fota någon eller något för både telefon och kamera låg inne för att ladda batterierna. Å nu
är det dags för mig att ladda batterierna   

Ja, det känns nästan som det var ett halvt sekel sen jag red Bella sist, men idag var det änteligen dags igen!!

Å det är lika kul varje gång! Hon är så mjuk och fin och så otroligt sammarbetsvillig nu för tiden.
Nu får vi nog ta tag i höstens tävlingsplaneringen på riktigt!   

å så en suddig bara för att hon är så fiiiin!!!

Idag funkade både förvänd galopp OCH skänkelvikning utan att fröken hetsade upp sig och flippade över!!
Fina duktiga BellaBus och henns matte som rider henne så bra mellan gångerna!!

Kuckeliku sa grävmaskinen när den kl 07:00 började tömma gödselstacken!

Fast fotot är taget långt senare.... Roger fick själv kliva upp i ottan medans jag och Theo sov till kvart över åtta!

Lyx-morsa är jag med världens snällaste unge! Vaknar han tidigare. tex vid femtiden, då får han en ny blöja och en slurk vatten, sen somnar han om!!   

Tänk va smidigt det går när man har en stor maskin till hjälp. Hade vi tömt det där gödset och grävt dräneringen för hand så hade det tagit minst ett halvår och innan dess hade vi nog tröttnat och gett upp!

Nu tog det en förmiddag och en kaffepaus, sen var skiten väck och geggan borta!

Under tiden var hästarna i gräshagen och åt hö! Konstig kombination men så blir det när gräset inte räcker.

Jag smög in och iaktog mina pojkar en stund.
Har ni sett va Walle har vuxit. Inte bara på höjden utan även bredden!

Fast han tyckte nog att jag var konstig som smög runt med kameran bakom dom.   

Spanade även in Walles coola ben. De är liksom melerade på något vis.

Här är Latins bakben. Härligt att se dom så smala och fina!

Han har väl i princip varit tjock i bakbenen i större delen av sitt liv. Det tar jag som ett tecken på att han mår rätt ok nu   

När grävis hade åkt hem och middagen var uppäten, var det dags för en ridtur. Eftersom de lovat regn och åska i natt så ville jag ha tillbaka hästarna till vinterhagen igen. Gjorde ett tvärkast i de vardagliga rutinerna och istället för att ta Latin och Walle ihop så tog jag Jojje och Walle. Lämnade Latin i hagen.
Oj, det ställde till det i huvudet på de små. Stannade den ena så gick den andra. När jag fått den första att vänta ja då gick den andra och tvärt om! Sen var ju allt dessutom dö-farligt efter att grävmaskinen hade varit där.
Walle såg inte Jojje som någon trygghet alls. Istället klättrade han på mig och helst hade han nog velat att jag skulle ha burit ner honom till logen.

Till slut kom vi fram till vinterhagen (under tiden sprang Latin i hagen och SKREK) å då upptäcker de gruset utanför dörren. Tror ni småpojkarna vågade gå in? Nääää, men med en morot i skjortärmen så fick jag till slut in dom på rätt sida staketet. Sen var det bara att göra Latin redo för ridturen.

Han var helt hispig och uppförde sig inte alls som en gammal trygg valack!

Jag fick morra lite på honom när han trippade ut ur hagen. Men det tog inte många sekunder innan han var sig själv igen. Dock höll jag i honom ifall han skulle få ett återfall eller två.

När han var påklätt och jag uppflugen, gick vi med tveksamma kliv ner förbi småpojkarna. De hade redan vant sig vid gruset, men Latin blev så där stimmig igen.

Jag hoppas inte Jojje tänker rulla sig i det bara, han blev vit på mulen bara av att lukta på det!!!

Innan vi kunde ge oss iväg var Latin tvungen att spana in grushögen som låg på vändplatsen.

Den kunde ju anfalla om han inte var på sin vakt   

Han var väldigt pigg o framåt hela rundan runt! Kul! Ja han vara till o med aningens svettig på halsen och under sadeln när vi var tillbaka efter ca 40 minuter.

Det var nog tur att de fick sova i vinterhagen. Vid elva tiden kom regnet och åskan (därför skriver jag klart detta inlägg idag, fredag) Jag skickade ut Roger i regnet för att kolla vart de valde att vara. Då stod de utanför logen men ingen av dom verkade oroliga. Skönt å de gick säkert in på logen sen för att torka till, äta lite och kanske ta en lur.

Vi bor på en liten röd gård strax utanför Karlskrona i Blekinge. Här har vi huserat i lite mer än ett år och visst har vi fixat och donat en hel del men det är kanske inget som syns på långt håll.

I veckan har gäststugan gått från gult till vitt.

Vedbon/hönshuet bakom ska få lite mer rödfärg och kanske byta namn, för vi har varken ved eller höns i den byggnaden   

Den gamla ladan har stått orörd i många många år. Nu har Roger börjat förvandligen. Först ut blir att gjuta stallgolv!!

Min önskan om uteboxar har ändrats och det kommer att bli boxar i den andra logdelen, alltså inte den där lösdriften är idag. Då blir det ändå luftigt med högt i tak och de stora hästarna kommer att få varsitt öppningsbart fönster så de kan titta ut. Jojje kommer att få en liten box som blir anpassad till hans storlek så han kan se ut. Tycker så synd om shettisar som står i en stor box med höga väggar och inte kan se någonting.

Planen för hela ladugården är följande:
Det mintgröna mjölkrummet kommer att putsas och målas vitt. Taket ska bytas och än så länge får det tjänstgöra som sadelkammare, så småningom blir det förråd eller något liknande.
Nästa del, den som har träpanel och två fönster som sitter högre upp, den delen kommer att bli garage med en eller två portar på framsidan. Den delen som är uppmurad med lecablock ska bli verkstad och sadelkammare.
Där ska vi dra in vatten och sadelkammaren ska vara isolerad. Utsidan ska putsas och målas vit.

Nästa del är den stora logdelen där boxarna kommer att vara. En dörr ska finnas på baksidan så hästarna kan gå ut därifrån direkt ut i hagen. Då slipper man leda in/ut hästarna = spar massor av tid!

Två stora boxar och en liten och en väl tilltagen stallgång. Dörr även på framsidan och en in till sadelkammaren.
Den sista delen som idag är lösdriften kommer förmodligen bli förvaringsutrymme för släp, vagnar osv. Ett annat typ av vinskydd/tak kommer ändå att byggas (förmodligen bakom hönshuset) för att hästarna ska få skydd vintertid. Hela ladugården tak ska bytas och mycket av den gamla trasiga panelen.
Nääää, vi kommer INTE att hinna detta i sommar, inte ens i år. Men nu har vi börjat i alla fall   

I morgon kl 07   kommer en grävare hit för att fixa dränering bakom ladan och utanför lösdriften, så förhoppningsvis slipper hästarna klafsa runt i gegga i vinter!!

Idag fick Latin vara och istället var det en liten svart och en långbent grå som fick arbeta.
Jag hade lyxen att ha en hjälpande hand till förfogande! Snälla Annie kom och gjorde dagens övningar möjliga.

Vi började med Walle. Han fick sadel och träns på sen fick han prova att trava med denna märkliga mojäng på ryggen. Det var lite läskigt men istället för att rusa runt i panik så stannade han! Jag manade på honom igen, han tog ett par varv och när sadelkåporna fladdrade för mycket stannade han igen. Bra tänkt!! Han hade lika gärna kunnat försöka springa ifrån ljudet. En gång slog han bakut men eftersom sadeln inte åkte av var det ju ingen mening att fortsätta med det, hi hi!!

Sadeln passade väl inte så där bra, den kassade fram över Walles obefintliga bogblad, men va gör det när den bara ska vara där en liten stund. När vi väl har kommit så långt att någon ska sitta i sadeln så ska jag se till att han har något som passar bättre. Duktiga lilla Walle! Han skötte sig utmärkt för att ha sadeln för andra gången plus att det är en månad sen jag longerade honom.

Sen var det Jojjes tur. Han fick selen på sig och idag tyckte han att den var lite läskig. Så är det att jobba med unghästar, man vet aldrig vad som kan hända. Det är bara att vara lugn och fortsätta med det man hade tänkt sig så brukar det lösa sig. Kan ju varken bli irriterad eller arg för det, då blir allt bara värre. Får inte heller bli orolig och överförsiktig.

Annie höll i grimskaftet och jag i tömmarna. Han var väldigt skeptisk och ville ha koll på mig där bakom.
Kommer ni ihåg mitt misstag när jag skulle tömmköra första gången? Jojje kom i alla fall ihåg det. Han var inte alls avslappnad och tillfreds, istället såg han orolig ut och visste inte alls vad vi menade. Dessutom gillar han inte bettet och tömmarna störde munnen ännu mer. Vi plockade bort tränset och satte tömmarna i grimman istället. Då gick det mycket bättre. Han blev lugnare och det gick att svänga lite försiktigt utan att han började trippa eller ville vända sig om.
Vi avslutade när det funkade som bäst och han fick mycket beröm och klapp!
Även om man har en väldigt liten ponny att jobba med så kan man inte ta för givet att allt ska fungera och hanteringen är precis lika viktig som med en stor häst... fast det är väldigt lätt att glömma bort det!

Tyvärr glömde jag att fota lilla Jojje   får ta det nästa gång!

Tack snälla Annie för hjälpen, det hade inte funkat alls utan dig!