Direktlänk till inlägg 25 mars 2014
I lördags var det dags för den grå dressyrhästen att lyfta på benen.
Med tanke på hur han reagerat för bommar tidigare trodde jag han skulle vara livrädd och göra allt för att slippa hoppa (men det är ju min hjärna som är inställd på ständigt katastrofläge)
In i släpet på ett ögonblick, resan gick bra men det var lite läskigt att gå ut på ett nytt ställe.
Framför allt eftersom det både fanns andra hästar där OCH några andra läskiga djur.
Här han fått span på de där små med horn, GETTER!
Han studerade dem noga trots att de säkert är 50 meter bort.
Sen tänkte han dra till skogs! Ha ha, vi fick söka skydd i ridhuset isället.
Där hängde visserligen en döfarlig mössa på ett hinderstöd.
Bommarna låg på marken och jag ledde runt honom ett par varv.
Sen fick han springa själv och det var minsann ingen tvekan där inte.
Han visade en fin och spänstig trav och plockade inte fram galoppen förrän det blev lite högre och Marika gav galoppkommandot.
Då var det full fart och upp med knäna.
70 cm tog vi oss över och det fick räcka eftersom det var första gången.
Å vi fick in honom i släpet igen relativt snabbt, klart man måste tjura lite först.
Idag tog vi en runda i skogen.
Det fick bli en ny väg för det härjar stora maskiner i skogen runt huset.
Walle satt fast i longerlinan till en början men enligt piloten var han mycket lättare att svänga nu.
Vi passerade Ulrikas hästar och en traktor.
Några andra hästar och travade på en bra bit.
Det är perfekta vägar på andra sidan skogen.
Nästan inga bilar och ett jämnt underlag.
Eftersom hela rundan är ganska lång och då hade vi hamnat mitt i röjnigen så vände vi och red samma väg tillbaka.
Travade på en bit till och Walle hade en härlig framåtbjudning.
Sen ringde Sandras telefon precis när vi travat klart.
För att inte tappa fokus på Walle satt hon av och svarade (viktigt samtal)
Walle stod snällt och väntade till hon var klar, sen lånade vi uppsittningsstenen hos Ulrika.
Han är så duktig och står så stilla när hon sitter upp.
Jag satt ju på Latin och gjorde inte mycket nytta.
Sen tog vi loss linan så fick de gå "lösa" hem.
Det var skönt för oss alla, speciellt mig. Blir ju lite sne av att hålla koll på lina och unghäst samtidigt som jag försöker styra brun pansarvagn mellan träden.
Innan vi var hemma fick vi gå förbi den där röda skogsmaskinen.
Walle hoppade till men inte mer. Duktig gosse!!
Hemma igen!
Ha ha, de var en rolig kameravinkel!
Se så liten han ser ut!!
Så jag hoppade av Latin och tog ett nytt foto.
Nu ser han mer ut som sig själv
Har man inget stall så funkar gårdsplaner alldeles utmärkt!
Kan bara hästarna stå still så funkar det mesta.
Annars brukar vi hålla till inne på logen och ha dem uppbunda, men all träning inför tävlingslivet är bra.
Ute på tävlingsplatserna finns det inga stallgångar heller.