Ja ha! Nu ska jag försöka ta min trötta, vimsiga mammahjärna och komma ihåg vad vi pysslat med den senaste tiden.

Får se nu.... jag skrev sist om träningen med Sara. Det var den 2 mars.

5 mars kom hovslagaren.

Tog lite på Latin eftersom han sliter lite snett när han är ute och rör på sig.

Jojjes hovar verkades i vanlig ordning mest och Walle då?

Han har slitit helt jämt och det lilla som fanns att ta bort fick sitta kvar så han har något att gå på.

Vi pratade om treårstestet och kom fram till att han skulle skos någon vecka innan visningen.

Än så länge får han gå barfota.

Senare var det träning för Sara igen och nu var det Latins tur.

Det blev en 45 minutare i skritt med fokus på liksidighet.

Jösses så sne jag var å dessutom väldigt duktig på att kompensera det hela.

När inte vänstersidan orkade med, la jag huvudet på sne till höger.. Dessa kroppsdelar!!

Den 6 mars stoppade jag SJÄLV in Walle i släpet, var dö-nervös hela vägen till Rosenholm där Sandra väntade.

Han tyckte det var superspännande att komma till ett nytt ställe! Visade upp sig för alla brudarna men höll sig på mattan och hängde snällt med Sandra upp till ridhuset.

Visst var det lite läskigt att gå in i ett mörkt ridhus men han tog det hela med ro och jag kunde lätt longera honom i skritt och trav.

Sen tog vi fram två bommar och det såg ni på filmen nedan.

Innan vi var klara kunde han trava över två bommar utan att de bet honom i benen.

Hälsade även på det farliga hörnet innan vi gick tillbaka till släpet.

Sen tog visst det duktiga slut. Walle hade inte alls någon lust att gå in i släpet.
Eller jo, han gick hela vägen in men lämnade bakhovarna på lämmen och innan vi petat in dem backade han ut igen och sen ville han inte mer.

Å när vi försökte vara lite strängare så visade han direkt mer humör.

Håller man i snöret kan man resa sig och försöker de peta med spöet ja då viftar man med bakbenen.

En timme höll vi på sen vaknade lillknatten och vi fick ta en paus.

Sid fick mat medans Sandra stod still med Walle.
Efter en liten stund lättade han på trycket och kissade en hel sjö tätt följt av 20 nöjda frust.

Så när jag var färdigmjölkad och kom ut så gick han nästan in i släpet själv.

Vi körde hem och jag lastade ut en lugn och fin pålle.

Den 9 mars tog jag en tur i skogen på Latin och hade Walle med som handhäst.

Båda pojkarna uppförde sig mycket bra! Latin kändes ganska stapplig så det blev bara skritt.

10 mars kom Sandra hit och så körde vi lite markträning för att jobba bort Waldemar.
Ja det är Walles alias när han tjurar ihop som en envis shettis.

Han visar så tydligt vad han tycker och tänker.

När han inte vill så VILL HAN INTE och när något är lite obehagligt och jobbigt så slår han lite med ett ben eller skakar på huvudet. Men när man överlistar honom så tuggar han och flemar.

Det kommer ganska mycket frust och snorklandet är nästan borta.

Han var väldigt lätt att jobba med sa Sandra. Jag provade lite men är ju klumpig som en elefant! så jag lämnar det där till de som kan till jag känner mig mer varm i kläderna.

Flyttar i sidled

Sen fick han springa lite och tog då galopp.

Första gången han galopperar i lina.

Walle gjorde bara ett kast i början när han tyckte att presenningen anföll bakifrån.

Men det slutade med att de båda var vänner.

Å så kom den där överläppen   

och så lite gääääsp

Onsdagen den 12e satte jag bilen framför släpet och hämtade den grå.

Vi tränade på att gå in, ut osv. och när vi var ute tog vi ett varv runt traktorskjulet och ut på vägen där vi sprang/travade för fulla muggar. Tur att ingen ser oss, eller hoppas ingen ser oss när vi tränar, ha ha

När allt kändes bra så stängde jag bakom honom.

Å sen öppnade jag och gjorde om proceduren ett par gånger till....

Den 13e tog jag tag i något som jag fasat för länge!!
Både Latin och Walle har ju varit ganska lösa i magen i vinter och de har inte lyft tillräckligt på svansen alla gånger det kommit en laddning.

Latins svans var inte så farlig som Walles.
Det var verkligen inte skitkul sysselsättning men oj så fina de blev sen.

Å så har vi kommit fram till dagens bravader.

Sandra kom strax innan nio och eftersom hästarna sovit med pyamas i natt så var vi ganska snabbt klara med varsin häst. Kanske inte den bästa dagen att rida ut på för det var mer eller mindre storm!
Vi satt upp och gav oss iväg.

Latin traskade på och Walle hade också bra framåtbjudning.

Vi provade ett annat träns och Walle var inte helt bekväm med bettet.

Han la tungan över ett par gånger och såg allmänt irriterad ut.

Då tilltog vinden och BRAK sa det i skogen. En gran knäcktes och välte!!
Hoppsan! Walle reagerade men inte mer, sen fortsatte vi vår promenad.

Innan vi gick in i skogen hoppade jag av och hissade upp Walles bett ett hål.

Då blev han mer till freds i munnen.

Efter stigen kom vi ut på en mindre grusväg. Där travade en bra bit och båda två skötte sig bra.

Latin var framåt och kändes mycket bättre än förra helgen.

Ut på den lite större grusvägen och lite mer trav.

Passerade Ulrikas hästar och stannade för att växla några ord med henne och Dansös.

Walle är en duktig liten häst, stod som ett ljus!

Hade honom i lina för säkerhets skull.

Vi tog oss in i skogen och över stenmuren som var så besvärlig förra gången.

Walle får verkligen en guldstjärna i uppförande idag.

Han tjurade ihop ett par gånger men vi var förutseende och hade ett litet spö med oss.

Det räckte att Sandra visade det så var han direkt mer framåt.

Det var nog bara en gång han fick sig en klapp å sen gick han framåt.

Nu går de stora pojkarna rena och fina med täcke i hagen och med rastaflätor i manen.

Varför? Det får ni veta nästa gång   

Tack vare den nya serien Ryttareliten som hade premiär i tisdags på SVT1 och mitt inlägg från Falsterbo 2010 har jag på ett par dagar fått flera hundra besökare här på bloggen.

Är det så många som är nyfikna på Royne?

I programmet berättade hans söner om deras relation med pappan efter skillsmässan.

Jag kan förstå att de känner en bitterhet, svek och även sorg.

En skillsmässa är aldrig lätt, oavsett vad den beror på.

Hoppas att de kan hitta tillbaka till varandra för oavsett vad som händer så är blod tjockare än vatten.

Jag har träffat hela familjen ett par gånger utanför hästarna och de är härliga personer allihopa.

Synd att en familj splittras på det här viset, men man vet aldrig vad som lurar under fasaden.

Royne valde en annan väg och får nu stå för konsekvenserna.

Det är ju märkligt hur man kan bli så tom på energi!
Nä, jag har varken övat att skida vasaloppet eller rott över till Polen.

Har inte ens sprungit en mil eller tagit mig igenom ett gympapass.

Jag har "bara" lastat en unghäst, kört 1 km, lastat ur.

På med sadel o träns, longera lite, leda Sandra lite och låta dem gå på volten i skritt o trav.

Å sen hem igen....
Nervösare än nervösas var jag så jag fick både ha lite andningsövningar och sjunga en sång för att hålla ordning på nerverna.... Hopplösa jag!! PUST!

Det kanske verkar ha varit en helt vanligt pass med Walle men jag skulle mer vilja kalla det för "läxförhör".
Bästa tränaren Sara har nämligen tagit sig till Blekinge trots kryckor och belastningsförbud.

Vi visade hur vi har jobbat med Walle alias Waldemar och så fick vi fler matnyttiga tips och idéer.
Nu jobbar vi vidare tills nästa gång   

På onsdag är det Latins tur att vara med en liten stund på banan.