Alla inlägg under november 2014

Av Natalja - 26 november 2014 22:00

Som ni säkert minns så höll en viss grå pålle att bli uppäten av en styck blå vattenmatta för två veckor sen.

Igår var vi tillbaka på brottsplatsen och innan Sandra satt upp gick jag, med Walle på släp, över den där farliga saken säkert 100 gånger!

Han var pigg och framåt när Sandra började värma upp.

De fick börja med bommar, som de tog i båda varve. Först trav, sen galopp.

Han taxerade bra och hade ett bra tempo.

I högervarvet var svängen lite knepig så där fick han tänka och kämpa lite.

Bommarna gick hur bra som helst men när Moa la upp dem så blev det stopp.


Walle såg ut sån här!


 


Det var som han hade glömt bort hur man gör när man hoppar!

Han var liksom inte dum, han hade bara fått hjärnslöpp.

Bommen lades ner på ena sidan och till slut kunde han travhoppa det utan att sakta ner allt för mycket.

Så för att han ska hitta tillbaka igen fick han skutta över två små räcken på ca 40 cm 6-7 gånger och sen avslutade de med bommar på marken igen.

Om vädret tillåter så blir det en hoppning till om två veckor.
Får se om poletten har trillat ner till dess   

Av Natalja - 21 november 2014 22:23

Ung grå häst gick snällt med in i släpet och hängde med till Lyckeby.

Han märkte direkt att vi inte körde dit vi brukar, det såg jag i kameran   


Parkerade och satte på skyddsutrustningen.

Tränsade honom och sen fick han komma ut och se sig omkring.

Det var väldigt spännande och att han dessutom hade damsällskap på parkeringen gjorde inte saken minde intressant.

Sandra och Lookie gick bort till den ena paddocken för att värma upp en aning.
Vi gick också dit och fick på vägen träna typ 5 bilmöten.

Det var livsfarligt att gå ner till banan och ännu mer farligt att gå in på banan.

Han hade ganska bra fokus på mig men bara ganska...

När sen Lookie gick blev han helt till sig.
Han tänkte inte alls vänta på lillturen och när jag bad honom stå still visade han framfötterna flera gånger.

Vi tog oss i alla fall fram till ridhuset tillslut och gjorde en storartad entré.
Gick med honom en stund även där inne innan jag till slut satt upp.

Han var superpigg så vi hängde på Brudarna direkt.

Sandra fick göra en massa bra skolor och vi fick öva på takten och framåtbjudningen.


Travade och galopperade och även om Walle var ganska spänd så gick det väldigt bra.
En gång råkade han gå lite för nära väggen och det var ju JÄTTELÄSKIGT!
Skuttade iväg i en rasande fart.

Sen var det lite annat som var farligt också men vi lyckades ta oss förbi det också.


     


Vi fick mycket beröm och Eva tyckte att Walle var en trevlig unghäst med stor ridbarhet.

Är så glad att jag hängde med på detta och känner att jag växt ytterligare 10 cm i min självsäkerhet!
Tusen tack Sandra som kom med förslaget   


Vi tog oss sen ut ur ridhuset (även om jag plötsligt inte trodde Walle vågade gå ut genom dörren!!)
och vidare bort till släpet.

Där var det lite jobbigt att stå still eftersom den snygga bruden stod bredvid.

Skam den som ger sig och till slut stod han som ett ljus (nästan i alla fall) och sen direkt in i släpet.


Fina duktiga Walle!!!!!!!


//Lycklig matte!!

Av Natalja - 19 november 2014 21:44

Tiden går fort när man har roligt!
Idag är det redan 3 år sen jag hämtade hem min gråa guldklimp Walle   

Att denna lilla ynkliga fölunge skulle bli en sån tipptopp häst kunde jag bara önska.

Man har ju ingen aning om hur dessa fyrbenta kommer att utveckals.


 


Även om det hänt väldigt mycket det senaste året med Walle så har han kvar sin blick och sin personliget.

Han har alltid varit en nyfiken och social kille som gärna vill vara med och även om han ibland tjurar ihop och blir Waldemar så är han oftast väldigt arbetsvillig och lätthanterlig.


Det visade han prov på idag när vi tog en middagstur i skogen, han och jag.


 


Han tyckte inte alls det var konstigt att gå ut från hagen själv för att parkeras vid pallen.
Jag behövde inte trilskas med att han skulle stå still utan han placerade sig perfekt själv och stod kvar tills jag var klar.

Däremot var soptunnorna lika farliga som i söndags å han hade go lust att vända tillbaka.

Snabb som en vässla stoppade jag honom och fick honom att fortsätta färden framåt.


Vi skrittade ner till skogen och gick förbi Latin i hagen som ingenting.

Det gick undan, Walle var piggelin.

Han tittade lite på någon sten eller pinne men stannade inte eller så.

Vi travade en bit och det var verkligen fart de där vita hovarna idag.

Sen letade vi oss igenom hygget, inte lika smidigt som sist, och kom tillslut ut på den lilla gräsvägen som går tillbaka mot vägen.

Där travade vi med korta lite laddade steg. Han ville nog busa lite för han skruvade lite på halsen och hoppade lite i sidled. Jag hade is i magen och ramade in honom. lättade på handen och red en långsammare trav. Då kom steglängden och frusten. Han slappnade av nästan direkt och slutade titta i kanterna.

Sen tyckte han att vi kunde gå hemåt men jag ansåg att vi knappt hunnit vara ute någonting så jag svängde höger och ner på samma väg vi gick på innan. Då visade han att han inte hade samma åsikt men utan större bekymmer fick jag honom att svänga och trava vidare.

Vi tog en liten svängom genom hygget igen och sen tillbaka samma väg som vi kom.

Travade genom en jättestor vattenpöl och avslutade med en härlig galopp!

Han hade en massa energi kvar och jag hade tänkt att ta en galopp till men då kom vi ifatt Farmor och Sid som var ute på promenad. Skrittade förbi dem och travade sen sista biten.


Kvar i hagen stod det en brunbjörn och såg lite orolig ut.
Var han rädd att Walle inte skulle sköta sig utan sin mentor eller var han bara lite avis igen?

Walle fick en massa klapp och beröm efter att vi passerat de farliga soptunnorna ytterligare en gång.

Hängde av sadeln vid bänken och sen gick vi in på logen till de andra.

Nöjd häst och lycklig matte som galopperat ute själv för första gången   

Av Natalja - 18 november 2014 21:41

Eva Fredriksson träning 21/11

 

Här kommer gruppindelningen till på fredag.

18.00-18.30Meja
18.30-19.15 Sandra Olander och Natalja Lennartsson
19.15-20.00 Moa och Alva Zalar
20.00-20.45 Emma Karlsson och Emily Nilsson
20.45-21.30 Sandra Pettersson och Sara Sandqvist



Kolla! Tanten har blivit tokig!    


Av Natalja - 16 november 2014 21:12

Idag tog det i lite extra i trädtopparna!

Min kollega och vän Nina kom inrullandes på gårdsplanen vid nio i morse.

Jag tog det säkra för det osäkra och hade klätt mig i vinterjackan.

7 grader och isande vindar är inte varmt, inte ens med en säkerhetsväst under jackan!


Vi hittade två glada gossar i hagen och började göra dem fina för en söndagstur.

Latin var den som hade rullat sig mest, Walle var nästan ren!

Jag trodde det skulle bli svårt att tränsa honom eftersom det nästan var omöjligt i tisdags, men det gick helt utan problem. Ja han backade inte ens.

Det gjorde han sen vid pallen istället.

Jag fick flytta honom 4-5 gånger innan han stod still... Busunge!


Väl uppe i sadeln så hade han bråttom iväg.

Han skulle gå om Latin men så fick han syn på soptunnorna och hoppade in i Latin och sen ett skutt åt andra hållet. Jag kunde trots detta behålla lugnet, rama in honom och be honom att gå framåt.

Det gjorde han och gick först hela vägen ner till skogen, trots att vi tog en väg han aldrig gått på innan.

Vi hittade en ny runda där man kom ut vid hygget.
Latin fick ta täten bland stubbarna sen gick Walle först igen.

Han snorklade visserligen en hel del men höll sig i skinnet och var väldigt sansad och lugn med tanke på vädret.


Försökte hitta en till runda men hamnade istället nedanför ett älgtorn med jägare.... Hum, vi vände snabbt på klacken och red hemåt.

Vi tog galopp och Latin gasade på i täten.

Innan vi hann in i skogen blev vi omkörda av den vilda volvon som vi brukar möta.

Walle tog ett skutt framåt men mer blev det inte.

Tog sen en liten extrarunda där vi hälsade på ett tomt älgtorn.

Walle tyckte det var JÄTTESPÄNNANDE medans Latin tyckte det var tråkigt att stå still...   
Travade en bit på den mjuka skogsvägen och Walle, alias klumpfot, snubblade nästan på varje kotte vi passerade.

Han behöver verkligen lära sig lyfta på tassarna!


Är så nöjd med att jag INTE bangade för lite vind, att jag inte blev livrädd för att han började ritten med två skutt och att jag vågade lätta på handen och rida framåt trots en piggelin häst.

Jag är fortfarande försiktig men den där värsta rädslan är borta.

Fortsätter jag så här så är jag snart den där modiga och djärva ryttaren som jag var tidigare.


Max


Latin

  


Berendt

 


Windy Bee Doc

 


Apocalypse

 


Mabella

 


Latin

 


Jag har ju faktiskt gått från det här:


 


till det här:


 


på ett par månader!
Lika glad men livrädd på den första bilden och betydligt mer självsäker på andra bilden    



  

Av Natalja - 12 november 2014 21:18

  Stängt för säsongen!


 


Ja, i måndags var det slut på gräshage.

Det är alldeles för blött i marken nu så risken att hästarna trampar sönder hagen är lite för stor.

Dessutom kommer korna att flytta hem vilken dag som helst å då blir det ingen ström kvar i staketet.

Eon har även varit här och påannonserat att de ska byta ett par stolpar och en transformator i hagen.

Lika bra att ha hästarna i tryggt förvar i skogshagen.


Latin tjurade ihop direkt. Hela dagen stod han vid grinden mot gräshagen och längtade...

men igår hade han accepterat beslutet och kunde till o med äta natthöet inne på logen.


Igår var det även dags för lite hoppning igen.

Roger var iväg i Växjö på kurs så vi fick byta tid för att hinna vara med.

Sen tog jag en annan väg till ridhuset PLUS att jag parkerade åt andra hållet.
Stackars Walle, bara en massa nytt.

När vi kom upp i ridhuset var det inte tomt som det brukar utan där var det 3 andra hästar, som galopperade runt!!
Sandra gick ett par varv innan hon satt upp....

Sen gick ju de andra hästarna och Walle blev väldigt upprörd över att bli kvar själv.
Jag fick leda honom ett par varv så han kom på andra tankar.

Han lugnade sig och Sandra kunde fortsätta att rida fram.

Han var verkligen jättepigg och lite på tårna.


De började trava över kavaletti. Sen galopp.

Det funkade fin fint och han taxerade bra över bommarna.

Sen hopppade de ett litet kryss, som sen blev ett räcke.

Har en liten film på det.



Konstigt när hindret ändrar form så där   

Så långt var allt som vanligt men sen var det en avlång platsmojäng som ställde till problem.
En så kallad vattenmatta var näst intill livsfarlig.

Å den ville Moa att han skulle hoppa över.
Det ville inte Walle som snabbt blev Waldemar.

Jag tog inte tiden men det kändes som en evighet innan vi fick över honom och då fick jag ta tyglarna (Sandra kvar i sadeln) och gå före.

Vi gick över ett par gånger, sen fick de prova själva å då tvekade han igen.

Det gick inte bättre med lite fart, han gick över men var tvungen att stanna och titta innan.

Han låste sig helt i huvudet och kunde absolut inte trava och hoppa över det där farliga blåa materialet.


När han åtminstone hade skrittat över det ett par gången skulle de ta ett skutt över sockerbitshindret.
Men bensinen var tvärslut! Han kunde knappt trava   

Tänk så trött man kan bli av nya saker....
Vi valde att avsluta och lät honom istället skritta av medans hindrerna plockades bort.
Innan vi gick ner till släpet fick han lukta och gå över vattenmattan ett par gånger till.

Han insåg att den inte var så farlig, nä den var ju nästan liten rolig.
Men om han tänker hoppa över den fler gånger återstår att se


Av Natalja - 9 november 2014 21:07

  För att inte trötta på mörkret för tidigt så får man se till att man kommer ut med hästen dagtid när tillfälle finns.

Att solen dessutom hade tid att titta fram gjorde saken ännu bättre.

Latin var väldigt skeptisk och vågade inte tro att han skulle få hänga med ut förrän han fick sadeln på ryggen.

Hans päls börjar bli lång trots täcke så Nina fick kämpa på rätt länge med att få honom fin.

Walle har en bättre färg, det syns ju knappt om han är ren eller inte   


När vi klätt på både hästar och ryttare så gick vi ut från logen mot den livsnödvändiga pallen.

Har inte försökt hoppa upp på Walle från marken, tror inte jag hade fixat det.... Han är ju dunderhög!!


 


Walle tog täten och visade Latin vart vi gick i torsdags.
I slutet av stigen kommer man ut vid två hus, ett är en kennel och det andra en fd hästgård.

Där är det alltid massa liv och rörelse = båda hästarna på helspänn.

Som krydda på moset så tvättade en av de boende sin bil med högtryck.

Jag tog det säkra före det osäkra och fegade ur.

Satt av Walle och ledde honom förbi soptunnor och bil.

Han sneglade på tunnorna men sen blev det inget mer.
Hade jag suttit på så hade jag klämpt mig fast på honom så även om han inte reagerat på tvätten så hade han säkert blivit stissig pga mig...

Så fort vi passerat allt hittade jag en fin sten och satt upp igen.

Hade säkert kunna rida förbi som ingenting men det vet man ju aldrig innan...


Passerade ett par andra hus.


   


Sen kom vi ner på grusvägen och Walle tog täten igen.

Han var inte tittig alls denna gången, men han höll ett vakande öra mot kanten ifall det skulle dyka upp något otäckt.


 


Latin hade ingen bra travdag så han och Nina galopperade mycket.

Bra träning för Walle att kunna trava trots att de galopperar.

Med den långa pälsen blev den gamla ganska svett.
Så vi tog långa skrittpauser emellanåt.


   


Vi har ridit denna rundan en gång tidigare för två veckor sedan, Walle visste redan vart vi skulle....


 


Han svängde vänster och fortsatte ta täten.

Sen gjorde vi ett mindre stopp så kunde Nina fota oss.


     


Visst får man en härligt biffig hållning med säkerhetsvästen under tröjan.
Det är ju ett bra tips till klena killar som inte orkar springa på gymmet   


Å så gick vi vidare!


 


I svackan rinner en liten bäck, förra gången syntes knappt vattnet, nu forsade det fram.


 


Det var lite spännande att titta på!


 


Hoppsan! Det var visst bara Walle som tyckte det, Latin har ju sett större forsar   


Den grå ynglingen passade på att uppvakta den gamle när vi ändå stod still och lyssnade på vattnet.


   


Lite längre fram ligger det en liten gård.

Grisarna hade möblerat om lite i gräsmattan sen vi passerade sist.....


Vi tog oss fram längst en liten mysig stig och kom så småningom ut på grusvägen igen.

Solen gjorde att det nästan såg sagolikt ut!
En helt perfekt ridväg.


    


Det blev en härlig galopp med Walle i täten.
Ingen risk att han springer iväg för så fort det blir lite för spännande för en treåring, minskar han på farten och låter Latin komma upp jämsides.


När vi sen kom tillbaka till de spännande huset lät han Latin helt enkelt gå förbi.

Han fick till o med fortsätta med att gå först på stigen genom skogen.

Latin var sååå lycklig!


 


Men när vi nästan var hemma vid vår väg, ja då kom Walle upp jämsides igen.

Han ville ju inte missa något där bakom Latins rumpa.


 


En nöjd och lite trött brunbjörn.


 


Förresten. han var JÄTTENÖJD   


 


Å Walle gjorde det man bara måste göra när man är klar.... Klia sig på benen!!


 


Åh så fin han var idag. En härlig trav med mycket power. Galoppen var luftig och fin.

Inget stök i munnen, inget stim förbi stenar eller dyligt.

En bil passerade oss i ganska hög hastighet, jag blev räddast.

Vi gick förbi en tomt med hund två gånger, ingen blev stissig trots att den kom springade första gången.

Det tar sig! Snart är min gråa unghäst världsvan   






Av Natalja - 6 november 2014 21:38

Nu är det höst!
Det är mörkt, kallt och ganska blött!

Om man vill utöva sin åretrunthobby = ridning,

så får man bita i det sura äpplet och ge sig ut i det mörka, kalla och ganska blöta vädret.


Planen för veckan var att köra till ridhuset i morse men barnvakten fick förhinder så jag fick lite snabbt hitta på en plan B.
För två veckor sen fick jag lite smått panik när jag inte hittade någon bra riddag.
Jag hade aldrig ens kunnat tänka tanken på att ge mig ut i skogen... själv! Än mindre i mörkret.
Idag kunde jag i lugn och ro lägga upp en fungerade lösning UTAN att bli nervös eller sluta andas.


Jag tänkte att om jag gör iordning Walle och går rundan med honom i grimman först.

Ganska snabbt tyckte han det var dööötråkigt och stannade typ var 10e meter.

I skogen precis brevid vår gård finns det en liten runda som tar ca 10-15 minuter i skritt.
Den har vi gått många gånger.

När vi gått ett varv tog jag av grimman och hittade en lämplig sten.
Sen satte jag foten i stigbygeln och satt upp.

Å så tog vi rundan en gång till och min fina, duktiga gråa yngling traskade på framåt fast med en lätt snorklande ton. Vi avslutade rundan med att trava på den mjuka skogsvägen.
Han var såå pigg!!
Sen tyckte han det var konstigt att jag satt av och gick hem. Jag hade säkert kunnat rida hem utan problem men eftersom jag tagit av grimman och lagt den vid stenen så ville jag ha med den hem igen.


 


Hemma på logen igen och oj så trött han var!
Inte i benen men i det lilla lurviga unghästhuvudet.

Nyttig träning för både häst och ryttare.


Ute i mörkret stod en brun häst och tjurade.
Jag tror att Latin var så avis en gammal man kan vara....    

Presentation


En stor, en liten
å så en mittemellan!

Latin

    

Svenskt Halvblod 1995 - 2015

e: Tamburin ue: Lansiär 

"Walle" Amazing Warrior

        

Svenskt halvblod född 2011

e: Warsteiner ue: Highlight

"Jojje" Little George

Shetlandsponny född 2008 

okänd härstamning  

Frami fra Ekeberg

  

Islandshäst född 2010

e: Nökkvi fra Efri-Raudalaek

Tidigare år

Arkiv

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

19 besvarade frågor

Besöksstatistik


Skapa flashcards