Alla inlägg under mars 2015

Av Natalja - 30 mars 2015 21:36

Vår älskade Lexie blev sämre under natten och fick somna in idag....  


 


Nu behöver hon inte ha ont mer utan kan hoppa och busa med mamma Xera och alla andra vovvar i hundhimlen.

ANNONS
Av Natalja - 29 mars 2015 21:53

Denna vecka har gått i räserfart!
Föräldrarmöte i tisdags och afterwork i fredags... det blev alltså onsdagen som blev hästdag!
Hade tänkt att rida ut på Walle men vädret var inge kul.

Storm och kallt så in i norden.

Tog då Latin i stället med Walle som handhäst.


Latin bryr sig inte alls om väder och vind så han är en mycket bra förebild.

Vi skrittade bara men hittade en runda som ingen av hästarna har gått innan.

Även om Walle var lite skuttig till en början så lugnade han sig fort inne i skogen.


Helgen bestod av en solig dag och en regning dag.
Gissa vilken dag vi red på?
Jo, den när det blöta kom på tvären  så klart!

Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!

Regnkappan åkte på och så gav vi oss ut.
Walle var inte alls på gott humör när det blåste regn i ansiktet, så jag gick med honom tills vi kom in i skogen. Där var det helt plötsligt busenkelt att komma upp.


Båda hästarna var ganska laddade och lättskrämda. Det var farliga trappor, skynken, stubbar, vattepölar, stenar osv osv och den som satt lösast idag var Nina, he he.

Jag råkade klatcha till Walle på bogen med spöet så Latin kastade sig i diket. Jag tänkte inte på att jag hade det korta spöet och att Walle var dyblöt så det blev mer ljud än vad det kände!

Trots att vi var blöta från topp till tå, kalla och stelfrusna så var det en spännande och rolig ritt.

Walle var inte glad för galoppen denna gången heller så han fick stå över.

Min teori är att han växer (för det gör han så det knakar) i samband med fällningen. Han är liksom lite extra vinglig och svag i hela bakdelen men mest i vänster bakben, det som hakar ibland.

På vägen hem när Latin galopperade och Walle höll samma fart fast i en härlig avslappnad trav. så tillade han själv in i galopp och då gick det bra. När jag försökte tidigare höll han på att slå knut på sig själv....


En annan som har problem med sin bakdel är Lexievovven.

Hon kom inte ur sängen i torsdags och fick åka till veterinären.

Nu går hon på antiinflamatoriskt och smärtstillande piller, hon har atros i höften.
Tyvärr är hon bara lite bättre trots piller så vi får se vad veterinären säger i morgon   


 

ANNONS
Av Natalja - 23 mars 2015 21:26

  Gårdagens träning innehöll både bättre väder och lugnare häst.

Jag red som nr 2 vilket innbar en tidig morgon.

Å vem kan tänkas vara bättre sällskap så där tidigt på morgon än Nina?

Tänkte att det skulle vara nyttigt för Walle att gå ner till banan och då fick Latin och Nina hänga med som sällskap.

Latin förstod direkt vart vi var på väg och hade väldans bråttom ner till banan.

Walle hängde på och höll sig lugn hela vägen ner.

Vi var lite tidiga så jag satt av i väntan på vår tur.

Walle spanar på ekipaget innan oss.

 


Latin höll koll på andra hållet istället...

 


När det var vår tur gick vi in på banan och jag svingade mig upp.

Han hade ju traskat på bra på vägen ner och fortsatte att gå på lika fint.


Dagens träning gick ut på att få igång hans rygg och bakben, länga överlinjen och få till en jämn framåtbjudning med takt och bärighet. Walle har ju nästan lite för lätt att gå i en hög form och det är ju ingen hållbar form i längden. En häst måste även jobbas i en lägre och mer avslappnad form.


Fast jag hade 100 saker att rätta till innan jag blev en sviktande, avslappnad ryttare så svarade han väldigt fort.

Jag försökte låta bli att hålla i handbromsen (tyglarna), luta mig framåt och spänna kroppen...

Det gick ju betydligt lättare när han var lugn och vädret var soligt istället för snöstorm.


 


Jag hamnade i början i en framåtböjd form med raka ben och nedtryckta hälar.

En livräddningssits som inte är att föredra.

Sara hittade alla spända partier direkt och en efter en slappnade de av.

Genast blev jag mer lodrät.



Walle klev på riktigt bra och då fick vi länga och korta steget... utan att ta i tyglarna.


   


Det gick väl så där, får öva mer   


Sen travade vi och för att låta honom komma igång med rygg och bakbensaktivitet så stod jag i lätt sits och sviktade så mycket jag bara kunde i höft-knä-vrist.


 


Det var ju inte helt lätt att hålla balansen i lätt sits och dessutom inte få klämma med benen.

Skritt igen och oj så han ville sträcka ut.


   


Han kom upp med manke och rygg och bakbenen började driva på bakifrån mer och mer jämt.

Det var axlar och kortsrygg som inte ville slappna av men Sara kan verkligen det där att få effekt under sina lektioner så vips så blev både jag och Walle två avslappnade geleråttor!!!


 


Å då fick vi ju så klart prova på trav igen.

Lätt sits!


 


Som ni såg på filmen från igår så flöt han på väldigt fint.
Ju mer avslappnad och ju mer utrymme jag gav honom, ju bättre rörde han sig.


 


Jag fick tom känna på hans svävande trav.

FANTASTISKT!!!!   


Hela tiden sökte han sig framåt neråt och han blev bara lugnare och avslappnad.


 


Nu är inte drömmen om den perfekta dressyrhästen en dröm längre, nu är den verklighet!!
Ska göra mitt bästa att förvalt och utvecka denna lovande häst.

När han gått ett perfekt varv fick jag sakta av och sitta av, sen överföll vi Walle med beröm!

För att han skulle få så stor belöning som möjligt så gick jag hem med honom.

Han var ganska seg och fick ta en liten paus innan vi kom upp för backen.


Hemma igen fick hästarna gå utan täcke en stund. Solen sken och det kändes ganska varmt.


 


Äter lunch... Å som vanligt får Jojje vänta på sin tur....


 






Av Natalja - 22 mars 2015 21:18

Av Natalja - 21 mars 2015 20:58

Önskar jag vore 15 år igen och totalt orädd!!
Har ju visserligen aldrig haft någon ponnyperiod men jag minns ju tiden med Max som vågad och vild.

Nu kan man knappast kalla mig varken modig eller galen.

Snarare tantig och feg.... Å då har det ändå blivit ljusår bättre än förra året   


Mitt gråa spöke kan stöka utan att jag får hjärtklappning och börjar skaka, men jag ljuger om jag säger att jag är helt oberörd. Jag TROR ju att han ska explodera och att jag ska åka i backen... jo men det funkar ju jättebra när man ska rida sin laddade unghäst i snöstorm.


Då är det tur att jag får chansen att rida för den bästa tränaren, Sara!

För hon får mig, på något konstigt vis, att slappna av och börja rida.

Idag fick hon visserligen vara brutal mot mig för att jag skulle lyda för jag drar ju min vals för att försöka komma undan eller försvara mig. Vet inte varför jag gör det, för hon har ju bevisat gång på gång att hon har rätt.

Det funkar ju, det funkar till och med mycket bra.


Dagens väder bjöd på mycket vind med regn/snö som kom på tvären.

Hästarna fick gå ut i gräshage en stund och de var lite halvgalna alla tre, till o med Latin rejsade runt och skuttade. De hade även gjort sitt bästa för att bli så skitiga som möjligt så när jag tog ut Walle ur hagen var det en lerhög kom med ut.


Han var på tårna redan hemma på gårdsplanen. Trots detta gick han snällt in i släpet när jag bad honom om det.

Han uppförde sig helt ok när vi kom ner till ridbanan.

Lite trilskig när jag skulle sadla men sen hängde han med ganska bra.

Det blev mer tjabb vid pallen när jag skulle sitta upp. Han ville inte riktigt stå still.

Till slut lyckades jag få honom stå med alla fötterna på marken och stå kvar där tills jag var klar.

Sen skulle vi skritta men han kändes som han hellre ville bocka av mig till månen.

När vinden tog i ville han även ta närmsta väg och springa hem.


Jag har verkligen JÄTTESVÅRT att bara slappna av och mjukna i handen när han gör så.
Vill ju klamra mig fast vid honom och hålla i mig i tyglarna (vilket laddar upp honom ännu mer)

Sakta men säkert lyckades jag med hjälp av Saras guidning slappna av och ge honom plats att rör sig.

Lyfta ytter höft när han lyfter ytter bakben, lätta i innerhanden och styra genom att peka mer tårna.

Eldprovet var när jag skulle trava i lätt sits med hälarna UTÅT!!! Det är ju fysiskt omöjligt!!!

Hur som haver tror jag nästan jag lyckades för oj oj oj vilken trav han fick.

Han längde halsen och hade ett härligt swung.

Takten satt och han kändes inte alls så spänd längre.

Duktigt spöke och rätt ok ryttare som åtminstone är på väg åt rätt håll.


När vi var klara så var det en häst som skulle in på banan och en som skulle åka hem.

Walle blev helt till sig och höll på att riva alla i sin närhet.

Inte ens detta fick mig ur balans, jag behöll lugnet och tog oss ut ur paddocken till stälpet.

Å han gick in igen, utan problem   


 


Redo att köra hem, den lååååååååååååånga vägen (minst en kilometer i alla fall    )

I morgon hoppas jag komma till avslappning tidigare.

Nu är jag dödens trött och vill bara sovaaaaaaaaaaaaaa   

Av Natalja - 20 mars 2015 21:37

Hemma med trasslig mage, då får man passa på att ta en promend i skogen.

Gick in i hagen och frågade om någon ville hänga med.


 


Det var den lilla svarta som kom fram och erbjöd sig men tyvärr hade jag tagit med Walles nya dressyrträns.

Det är ju aaaalldeles för stort för lille Jojje så det blev att väcka den grå.


 


Inte lätt att få till några snygga uppställningsbilder när man är ensam.


 


Vi tog stigen ner i skogen.
Trots näst intill oframkomlig terräng hängde Walle snällt med.

           


Han gillade dock inte att ha grimskaftet i deltat, så jag fick improvisera och sätta det i nosgrimman istället.

Förutom det gick promenaden i stilla mak. Han var inte någon Vilde Wille eller Vrånga Waldermar utan mer Vrålhungriga Vargen.
Dök på allt ätbart han kom över!


Han försökte till o med käka upp grimskaftet när vi var hemma igen...


 


Precis som en viss annan blivande fyraåring i familjen så blev han sur när han inte fick göra som han ville....


 


Dessa ynglingar   


Ni kan aldrig gissa vad vi ska göra i morgon?
Jo då är det äntligen dags för årets första CR kurs   

Av Natalja - 17 mars 2015 21:06

Det finns nog inget som får igång en hästägares tankar och funderningar som när ens häst beteer sig annorlunda.

Man kan liksom inte låta bli att tänka på det heeeela tiden!

Å det har jag ju gjort sen i söndags.

VARFÖR kändes han så seg men ändå avslappnad.

Hur kunde han vara allert och lugn på samma gång?
Var det träningsvärk sen i tisdags?
Växer han?
Kan pälsfällningen påverka honom?
Eller är det bara en del i hans utveckling, ja funderingarna är många.


Med dessa tankar i bakhuvudet tänkte jag ta en lugn tur i skogen.

Han var lite trilskig med bettet men annars stod han snällt och stilla när jag gjorde iordning honom.

Innan jag satt upp gick vi till vedhögen och hälsade på en katt och tittade på en bil som körde förbi.

Han väntade snällt tills jag bad honom gå framåt sen bar det iväg.

Ner för måsabacken och vidare ner i skogen. Där tog det tvärstopp. Något såg läskigt ut, jag såg bara träd, skog och en grusväg.... inte så läskigt.

Lät honom kolla läget ett par sekunder, sen var det framåt som gällde.

Han lyssnade ochgick vidare.
Svängde vänster och nerför nästa backe. 
Sen travade vi.

Oj så korta steg, han kändes inte spänd men tog inte alls för sig.

Saktade av till skritt och då kom det ett gäng frust.

Trav igen och då kom det långa fina kliv   


Jag vågar nästan påstå att när han går framåt så där avslappnat och taktfast så är han med marginal den trevligaste häst jag någonsin ridit. Å tänk att det är MIN häst! Lite smått fantastiskt...!!


Innan vägen når åkerkanten vek vi av in på hygget. I höstas kunde vi traska runt bland stubbar och granris och så tänkte jag göra även idag. Men det var lite för blött i marken så efter en loob vände jag tillbaka ut på vägen igen.

Sen vände vi nosen hemåt. Skritt och trav blandades och så fick jag jobba lite med att få honom rak.

Han ville helst gå på vänster sida av vägen med rumpan åt vänster. Det kändes väldigt skevt.

Till slut fick jag ordning på honom och lyckades trava en bit på höger sida å utan att rumpan hamnade till höger.


När vi var tillbaka hemma efter ca 30 minuter så gjorde jag halt och tog fram mobilen.

Måste ju bara fota min fina gråa häst.


 


Han stod still, sen kom frustet och kliandet på frambenen.

Långa tyglar å så in på gårdsplanen.

Många klappar och beröm fick han.

Duktiga finaste hästen   

Av Natalja - 15 mars 2015 21:30

Visst att vi brukar vara morgonpigga men idag slog vi rekord!
Nina kom redan 20 över 8 och jag var redan ute och tog emot henne.

Vi gjorde oss klara och efter ett mindre bråk vid tränsningen tog vi oss ut ur loge/hage.

Någon var nog lite morgontrött.


 


Å han var visst inte ensam...


 


Vakna Walle!!! Dags att jobba!!


 


Eftersom vi redan gjort upp om vem som bestämde innan vi gick ut så var det inget strul vid pallen.

Testade dessutom att sitta upp först på Walle så han fick snällt stå o vänta tills Latin var klar.

Walle fick ta täten och han kändes väldigt avslappnad och fin redan från början.


 


Vi tog oss genom skogen, ut på nästa grusväg och förbi platsen där det var farligt förra veckan.

Walle mindes det hela och letade efter något, när han inte hittade något läskigt så traskade han vidare.


Både han och Latin travade på med långa avslappnade steg och lite längre fram i skogen passerade vi en skogsmaskin som höll på att kapa träd.
Jag tänkte att vi kanske skulle vända men Nina som inte är lika harig sa att vi skulle fortsätta.

Å det gjorde vi... I TRAV! Sen galoppade vi en bit.
Walle var först men så var det en massa skuggor på vägen. Solen sken på träden och det såg ut som det låg en massa bommar på marken, så Walle tog ett jätteskutt över en av skuggträden. Hi hi!
men sen ville han inte gärna galoppera mer.
Trava var inga problem även om han stod emot lite.


Vi kom så långt upp i skogen så vi beslöt att fortsätta rundan runt istället för att vända.

Kom förbi huset med hundarna och vägbommen var olåst och öppen!

Istället för att gå på den grusiga vägen tog vi en annan gräsväg över en äng.
Där har Walle aldrig gått men han gick snällt först i alla fall.

Lite läskigt var det där för markägaren matar grisarna där.. Luktar säkert lite otäckt.

Sen traskade vi ner i kanten av åkern och vidare ner på skogsvägen.

Det blev en ganska lång skritt men det var precis vad båda hästarna behövde.
Walle var så lugn och avslappnad att han plötsligt kändes som 5 år äldre.

Jag satt på hellånga tyglar och kände mig ganska trygg i det.

När vi sen tog sista traven så svävade han fram i en fin form.
Det kändes nästan för bra för att vara sant.
Hade han feber?
Ont i magen?
Växtvärk eller trött i benen?


Latin var i alla fall piggelin hela rundan runt.


 


Walle såg något slöare ut.


 



Presentation


En stor, en liten
å så en mittemellan!

Latin

    

Svenskt Halvblod 1995 - 2015

e: Tamburin ue: Lansiär 

"Walle" Amazing Warrior

        

Svenskt halvblod född 2011

e: Warsteiner ue: Highlight

"Jojje" Little George

Shetlandsponny född 2008 

okänd härstamning  

Frami fra Ekeberg

  

Islandshäst född 2010

e: Nökkvi fra Efri-Raudalaek

Tidigare år

Arkiv

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

19 besvarade frågor

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ LATIN, en häst att minnas! med Blogkeen
Följ LATIN, en häst att minnas! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se