Direktlänk till inlägg 29 juni 2015
...ju gladare vi blir!
Helgens CR-kurs började med ett pass i ottan.
Klockan 08:00 var vi redo, jag och Walle.
Han fick åka släp ner till ridbanan för att inte slita på baktassen i onödan.
Innan jag satt upp fick han kolla in banan och även springa lite i linan för att jag skulle se så han såg helt ok ut.
Han var cool och rörde sig bra, det enda spännande han kunde hitta var mina handskar...!
Jag minns inte riktigt vad vi gjorde första passet.
Jag kommer bara ihåg att det gick riktigt bra
Nä, så illa är det inte riktigt.
Jag fick träna på att rida honom framåt UTAN att använda mina skänklar.
Som vanligt fokuserar vi på framåtbjudning och bärighet.
Som hemläxa tills nästa dag var att länga stiglädrerna ett hål.
Sen fick jag bråttom, hem med Walle och in i duschen.
Jag skulle nämligen vidare till Ninas möhippa.
Missade därmed teorin men jag får ta igen det en annan gång.
Söndagen:
Bytte min tidigare morgontid med en annan Nina och fick rida sist istället.
Innan oss var snyggingen Corfia och Walle blev helt till sig.
Han hade väldigt svårt att koncentrera sig på mig.
Speciellt när hon spatserade på vägen och försvann bakom stallet.
Det här behöver vi verkligen öva på!!
Sen kom hon tillbaka och skulle in i släpet. Jösses Amalia, hur skulle Walle reda ut det där!?!
Han var spänd och travade omkring som en b-ponny med svans och huvud i vädret.
Jag försökte hålla tungan rätt i mun och forsätta rida som om ingenting hände omkring oss.
Lite skutt, något ben for iväg men mer blev det inte.
Å så åkte transporten och lugnet infannn sig.
OJ så långa stiglädrerna kändes. Jag stod på tå och kämpade (helt fel)
Eftersom Walle var så spänd till en början så fick jag hjälpa igång svikten en aning.
Lätt sits med gung i vrister, knän och höfter.
Välvd rygg med en buren mage.
Å nog kom han igång med både rygg och rumpa!
Vi provade även på lite galopp.
Fattningarna var segdragna och han orkade inte hålla igång så länge.
Men det blev åtminstone rätt galopp och han kämpade på trots att han var lite trött.
Jag kämpade också med mina långa ben och alla andra olater jag har
Stundtals gick det alldeles lysande bra!
Då passade jag på att njuta och suga åt mig känslan av att vi faktiskt börjar bli ett bra team
Finaste goaste unghäst!!
Va jag är glad att du är min
Ska försöka komma ihåg denna känsla även när han inte riktigt uppför sig lika bra