Direktlänk till inlägg 7 september 2015
Solen sken och en grå häst kom i full galopp mot mig i hagen.
Ja det gick så fort att han inte ens hann stanna vid mig.
Trots denna något vilda inkallning så var han väldigt cool att rida ut idag.
Han gick på framåt utan bekymmer och hoppade inte i luften en enda gång.
Men han var inte slö för det, nej han var näst intill perfekt!!
Varje skogsritt som är så bekymmersfri och enkel glädjer mig mer än ett bra pass på ridbanan.
För 20 år sen lärde jag känna den här unga grabben.
Nu börjar det bli dags att förbereda sig för ett adjö.
Han blir inte bättre, snarare sämre
Jag har pratat med Agria idag, i morgon ska jag ringa veterinären.
Om det inte sker ett mirakel så kommer han få vandra vidare inom kort....