Det började redan i fredagskväll.
Eftersom Walles dressyrsadel helt plötsligt inte ligger kvar på Frami, kasar fram så långt det bara går, så fick jag lite halvt akut se mig om efter något annat.

Alla som har med hästar att göra vet att det här med Sadlar är en djungel.
Jag har varit orolig för att sadeln har varit för lång, för trång eller för rak så nu tittade jag efter en mindre, vidare och mer svängd.
Hittade turligt nog en alldeles i närheten för en vettig peng och fick den dessutom levererad.

Red Frami en sväng och den kändes helt ok.
Aningens korta stigläder men för övrigt toppen!

Han visade inga tecken på missnöje (vilket han annars gör vääääldigt tydligt)

Innan det hann bli helt kolsvart tog jag ett par varv på Walle på ridbanan. Likadant över bommarna som jag jobbat honom sista gångerna i lina.
Han var cool och kändes ganska mjuk med tanke på hur han rört sig senaste tiden.

Innan jag gick å la mig i fredags ställde jag klockan. Tänkte göra tuppen sällskap kl 07!

Klockan ringde och jag pallrade mig ut.

Walle var lite i chock över att se mig i ridkläder så tidigt.

Att jag sen dessutom satt upp på gårdsplanen och red iväg själv gjorde honom ännu mer förbryllad.
Jag har ju hållt mig till den lilla säkra rundan när jag ridit ut Walle hittills men nu tyckte jag att han borde klara av att gå längre själv. Försökte intala mig själv att om det inte funkar så kan jag alltid sitta av och gå. Värre än så är det inte. Å går det inte trava och galoppera så får det bli skritt.

Visst fick jag kämpa men vi tog oss rundan runt och det blev tom lite galopp.
MEN oj va han var seg och stel och trött....
När vi nästan var hemma blev det en tvärnit. Jag försökte verkligen få honom framåt å det snaraste men det gick inte. Han backade och skruvade sig.
Det visade sig vara tidningsbilen lite längre fram och det var ju den han hade hört.
Fick lite dåligt samveta som blev arg på honom men även om saker låter läskiga så måste han börja lita på mig och gå framåt. Nu stod han fastväxt mitt i vägen och vägrade flytta på sig. Så jag fick sitta av och släppa fram den sena tidningsbilen.
Hittade snabbt en lämplig sten och satt upp igen. Resten av rundan fungade finfint!

Lagomt till lunch kom det ett hölass. 120 balar skulle upp på loftet.

Svettigt men smidigt att få hem så många på en gång.

Gjorde sen om samma sak innan läggdags i lördags. Ställde klockan för att ta en tidig morgonritt.

Det är något speciellt med tidiga mornar   

Denna gången var det Framis tur att hänga med ut. Han var väldigt tveksam och jag fick fjäska för honom.

På med sadeln men mina långa stigläder.

Fotade innan uppsittning.

Otålig islandshäst!   

Så gav vi oss ut i ottan och testade så många olika saker man kan i en ny sadel.
Gå sakta, gå snabbt och lite på tvären.
Han var sååå pigg och det gick fort i galoppen.
Tölten hade han tappat så det blev bara ett par steg då och då.

Kom hem igen och satt av. Fram med kameran och fota sadeln.

Den hade kasat MAX 3 mm! Det är avgjort! Frami har numera fått en egen sadel!!

En Edinburgh 16,5 Fit 4

För bara ett par dagar sen gjorde jag något som jag borde gjort för länge sen.

Jag skrev en fråga till min stora förebild Evelina.

Hon har ett magiskt sätt med hästarna.
Hennes egna hästar har varit makalöst fina och välrinda och då har hon inte haft några enkla hästar.

Jag bad om tips och ideer hur jag ska jobba Walle för att han ska bli smidig och hållbar och framför allt få honom att förstå när han gär rätt. Även om han är en kvick häst så är han ändå seg och motvillig. Speciellt när benet stökar.

Jag hade dundertur för det visade sig att Evelina var hemma i blekinge över helgen och hon kunde komma ut en sväng och visa. Det är ju svårt att få med det där med tajming å sånt i text.

Hon fick börja med att jobba honom stillastående.
Med enkla medel fick hon honom att lyfta på frambenen när hon knackade på det med spöet.

Sen gick vi upp till ridbanan och jag stod som åskådare med stora öron och ögon.

Han fattade snabbt var Evelina ville och kämpade på trots ett bakben som var helt ute och cyklade.

När hon var nöjd så fick jag sitta upp för att känna på övningen.
Visst var det knepigt men han fattade precis vad meningen var och han skötte sig mycket bra!!
Jag är så nöjd med vår prestation och tacksam för Evelinas tid.

Nu är jag supertaggad att fortsätta jobba honom så här   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I veckan hade vi besök av Hovslagaren. Han tyckte vi skulle plocka av skorna på Walle. Näää, tänkte jag, jag får ju snart börja rida igen!!Men min Hovis är en klok gubbe som själv gjorde en stor operation för några år sen och han tyckte jag skulle ta...

    Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. En misstanke ledde till ett besök på vårdcentralen som sen skickade mig till gynmotagningen. Tre veckor senare operation...Läkarna hittade en gigantisk cysta på ena äggstocken. De har a...

När stressen tar över och sätter kroppen i obalans finns det en hel uppsjö av metoder att bli lugn igen. Jag har jobbat mer eller mindre aktivt mot detta i snart två år. Det är en lång tid och jag känner mig inte helt 100 än. Jo tankarna har jag gans...

VAB för 4:e veckan!!!       Hästarna vilar sig i form....       Å det gör jag med      Men det ska vi strax ta å ändra på!! Har insett hur viktigt bloggen faktiskt är. Både för mig och andra    Så nu kör vi igång igen!!Häng ...

    Vi klarade nyår helskinnade!! Det är väl enda nackdelen med lösdrift, att det blir lite bökigt att få in alla hästar under tak vid tolvslaget.  Jag hade klurat ett tag på hur vi skulle lösa det hela och min plan fungerade.  Jojje och Fr...