I tisdags tog mig i kragen och knådade den långbenta gråa ynglingen.

Först var han ganska skeptisk.

Jag har ju kännt och ibland masserat lite men inte från topp till tå.

Han trodde nog att jag tänkte rycka manen först så han körde upp huvudet så lååångt det bara gick för att komma undan. När han sen upptäckte att jag inte alls var ute efter manen så slappnade han av och började njuta.

Till min förvåning så kändes han väldigt färdig i musklerna. Han är ju absolut inte riden hårt eller "upppumpad" så jag förväntade mig ganska lite massa i musklerna men nej då. Han kändes som vilken ridhäst som helst.

Jag trodde även att det skulle vara vänster sida som var lite stel. öm eller sämre musklad. Det var den inte!
Det var höger sida som var lite mör.

Han visade inget obehag, bara att det var såååå skönt!

Som avslutning lyfte jag vänster bakben och han tjongar ner det i marken precis som vanligt.

Funderar på om han har gjort en grej av det eller om det är något där....

Trötta ögon efter massagen.

Igår hade vi en inplanerad dejt med den guldfärgade ponnyhästen Angelo.

Denna gången hann vi inte dit först men det gjorde inget för Walle var mycket lugnare denna gången.

Han stod still utan att jag behövde påminna honom, när jag sadlade.

Sen gick vi några varv innan uppsittning och jag ser då att han är rätt vinglig bak.
Han får inte med sig höger bakben och han ser allmänt matt ut.

Ber honom trava lite och det gör han tillsammans med ett par luftsprång.

Han lugnar sig snabbt och jag sitter istället upp för att skritta fram honom.

Ju mer han rör på sig dessto stabilare känns han.

Traven är helt ok och det blir bättre för varje varv.

Jag håller mig i mitten på en stor volt och jag fokuserar på lång form med ett bra tempo.

Han blir lite rak i vänster varv. Testar så småningom galopp och konstigt nog så är det vänster som fungerar bäst!!

Han rullar på och vi galopperar säkert 10 varv utan avbrott!
Höger däremot är kort och lite för luftig men efter ett par fattningar så fungerar den bättre.

Kondisen är helt klart bättre för han har en helt annan ork nu.

Han vill och han tycker det är roligt.

Sen gick det kalasbra att rida ihop med E-K och Angelo.

Walle hade koll på dem men utan att tappa koncentrationen.

Vi kunde mötas och de kunde gå efter utan att han slog knut på sig själv.

Han var så fin att rida, så ridbar och rolig.

En suddig instagrambild.

Han var SÅ trött när vi var klara och hade inte ens lust att hänga med runt banan när jag skulle skritta av honom för hand. Det var nästan så vi fick hämta släpet istället för att gå dit, hi hi!!

Idag var det första dagen han stod helt stilla när jag sprayade flugmedel på honom.

ÄNTLIGEN har han förstått att det är bitdjuren jag vill ta dö på, inte han    

Lite, bara lite lessen för att jag inte tog mig ner till Falsterbo i år.

Har haft fullt upp och lite till!!

I måndags kom farbror veterinär för att ge hästarna den årliga vaccinationen.

Det regnade och hästarna stod och häcklade under ett träd.

Tror ni mr Tiin behagade bli fångad??
Nope! Jag tog Walle och Jojje och hoppades att den gamle skulle hänga på.
Det gjorde han visserligen men jag kunde likväl inte ta honom.
Fick ta fram det enda säkra, mathink!
FÖR envis för sitt eget bästa.

När jag ändå hade veterinären ute så passade jag på att fråga och visa honom Walles stökiga bakben.

Han trodde inte det var shivering utan höll med hovslagaren.

Det är med största sannolikhet unghästhakning som kommer försvinna när han vuxit klart.

Det han rekomenderade att göra för att underlätta var massör/kiropraktor.

Så jag får väl ta mig i kragen och knåda igenom honom som ett första steg.

I och med att de blivit vaccinerade så fick de ett par dagars semester.
De har fått gå nere i "Åkes hage" och fick solen som sällskap.

Tyvärr är det inte bara fördelar med sol och värme.

Med det kommer även alla bitande och elaka flygdjur.

Köpte nya flughuvor till de stora.

Walles har suttit på bra medans Latin har åkt av en gång.

De har även fått sova i den hagen för logen har fått ett litet facelift!

Även dörrarna ska målas sen är gavlen klar.

Ett lass hö är uppkastat på logen så nu har de mat ett tag till   

Trots ett fullspäckat schema så hann jag kladda ner en galopperande häst.

Theo är väldigt glad för att måla och jag skulle bara göra slut på färgen.

Idag tog hästarnas semester slut och innan det blev för varmt tog vi en tur i skogen.

Latin har inte gått på ett par veckor så han var helt överlycklig.
Pigg och framåt med spetsade öron.

Åsnan, jag menar Walle, stannade på samma ställe som sist men idag fick jag honom att gå till slut.

Sen gick det riktigt bra.
Fick till ett par riktigt bra fattningar och han höll även den jobbiga vänstergaloppen.

Det tar sig!! Traven var fin fin och jag kände mig väldigt bekväm i sadeln.

Eftersom byggnadsställningen flyttat från logen upp till huset så fick hästarna "komma hem" och gå i skogshagen i natt. Jag tolkade Jojjes "rymning" tidigare idag som att han längtade hem   

Nu låter det kanske som att denna Åkes väg ligger långt långt borta... Det gör den inte. Bara 50 meter från skogshage men den är ganska undangömd i skogskanten så hästarna blir lite isolerade där borta. De enda levande varelserna de ser (förutom flygfäna) är korna när de går längst ner i hagen.

Även om klockan bara var 08 när jag lastade Walle så var det redan tokvarmt.... å värre skulle det bli!

Över förväntan så skötte sig faktiskt Walle riktigt bra på banan i Jämjö.

Trots små ponnyer, massa människor med barn och hundar, plus en hel del läskiga hinder, så höll han sig i skinnet.

Däremot kunde han inte tänka, galoppera och hoppa samtidigt så första rundan gick han väl inte av sig själv om man säger så....   

Jag ledde över ett par hinder, sen räckte det att gick med och till slut gick han fram själv.

Vi valde att inte höja hindrerna utan att ta samma låga 20 cm en gång till.

Då gick det som på räls. Inga stopp och han var såååå stolt efteråt.

Det blev tyvärr inga hoppebilder eftersom jag hade fullt upp med att vara assistent.

Nog för att han var den fånigaste hästen på hela området men så var han även den snyggaste kusen i alla kategorier. Han syns verkligen... å inte bara för att han var en meter högre än de andra hästarna som hoppade på hans höjd..!
Vi stannade en liten stund efteråt för att han bara skulle få vara med en stund och kolla in läget.

Sen klev han på släpet å vi rullade hemåt. glada och nöjda över allas prestationer.

På söndag är det tänkt att Walle ska göra sin hoppdebut.
Därför åkte vi till Jämjö i tisdags för att träna lite.

Han var supercool när vi kom fram.

Jag och Walle plockade fram 4 bommar och två hinderstöd.
Sen satt jag upp och skrittade fram honom tills Sandra kom.

Han var lite skeptisk till hindrerna till en början men sen taggade han till.

Vissa hopp gjorde han riktigt bra.

Andra blev mindre bra   

En gång nitade han och Sandra fick smaka på gruset... IGEN!
Han smiter liksom undan när han stannar, backar och vänder så det finns liksom ingen häst kvar under ryttaren.

Å så lite bilder.

Hoppas han sköter sig någolunda på söndag.

Idag tog vi en skogstur, han och jag.
Då förvandlades han till Waldemar   
Två gånger fick jag sitta av och gå!!

Första gången tvärvägrade han.

Ville hellre stå i skogskanten och slåss med myggen.
Andra gången ville han inte gå förbi en hästhage....

SUCK, denna Åsna!! ..... men sen gick det bättre!
Han var fin fin i traven och jag fick till ett par riktigt bra galoppfattningar   

...ju gladare vi blir!   

Helgens CR-kurs började med ett pass i ottan.

 
Klockan 08:00 var vi redo, jag och Walle.
Han fick åka släp ner till ridbanan för att inte slita på baktassen i onödan.

Innan jag satt upp fick han kolla in banan och även springa lite i linan för att jag skulle se så han såg helt ok ut.

Han var cool och rörde sig bra, det enda spännande han kunde hitta var mina handskar...!

Jag minns inte riktigt vad vi gjorde första passet.

Jag kommer bara ihåg att det gick riktigt bra   

Nä, så illa är det inte riktigt.
Jag fick träna på att rida honom framåt UTAN att använda mina skänklar.
Som vanligt fokuserar vi på framåtbjudning och bärighet.

Som hemläxa tills nästa dag var att länga stiglädrerna ett hål.

Sen fick jag bråttom, hem med Walle och in i duschen.

Jag skulle nämligen vidare till Ninas möhippa.
Missade därmed teorin men jag får ta igen det en annan gång.

Söndagen:

Bytte min tidigare morgontid med en annan Nina och fick rida sist istället.

Innan oss var snyggingen Corfia och Walle blev helt till sig.
Han hade väldigt svårt att koncentrera sig på mig.

Speciellt när hon spatserade på vägen och försvann bakom stallet.

Det här behöver vi verkligen öva på!!
Sen kom hon tillbaka och skulle in i släpet. Jösses Amalia, hur skulle Walle reda ut det där!?!

Han var spänd och travade omkring som en b-ponny med svans och huvud i vädret.

Jag försökte hålla tungan rätt i mun och forsätta rida som om ingenting hände omkring oss.

Lite skutt, något ben for iväg men mer blev det inte.
Å så åkte transporten och lugnet infannn sig.

OJ så långa stiglädrerna kändes. Jag stod på tå och kämpade (helt fel)

Eftersom Walle var så spänd till en början så fick jag hjälpa igång svikten en aning.

Lätt sits med gung i vrister, knän och höfter.

Välvd rygg med en buren mage.

Å nog kom han igång med både rygg och rumpa!

Vi provade även på lite galopp.

Fattningarna var segdragna och han orkade inte hålla igång så länge.
Men det blev åtminstone rätt galopp och han kämpade på trots att han var lite trött.

Jag kämpade också med mina långa ben och alla andra olater jag har   

Stundtals gick det alldeles lysande bra!
Då passade jag på att njuta och suga åt mig känslan av att vi faktiskt börjar bli ett bra team   

Finaste goaste unghäst!!
Va jag är glad att du är min   

Ska försöka komma ihåg denna känsla även när han inte riktigt uppför sig lika bra